Natriumnitrit
NatriumnitritNatriumnitrit Elementarzelle.png
Systematiskt namnNatriumnitrit
Kemisk formelNaNO2
Molmassa68,9953 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer7632-00-0
SMILES[Na+].O=N[O-]
Egenskaper
Densitet2,168 g/cm³
Löslighet (vatten)820 g/l (20 °C)
Smältpunkt271 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

3
3
1
OX
LD5085 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits


FramställningRedigera

Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.

2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O

Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.

AnvändningRedigera

Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.

Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]

Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) som kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ ”E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)”. Äkta Vara. http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27734. Läst 16 januari 2017. 
  2. ^ ”E250, ett tillsatsämne att se upp med”. Träningsläxa. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119004203/http://traningslara.se/e250-ett-tillsatsamne-att-se-upp-med-del-1/. Läst 16 januari 2017. 
  3. ^ ”Frågor och svar om nitrit”. KRAV. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222083154/http://www.krav.se/fragor-och-svar-om-nitrit. Läst 16 januari 2017. 
  4. ^ Tia Jumbe (25 juni 2012). ”Därför ska du skära ner på korven”. Råd & Rön. http://www.radron.se/artiklar/skar-ner-pa-korven/. Läst 16 januari 2017. 
  5. ^ ”Nitrat, nitrit och nitrosaminer”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer/. Läst 16 januari 2017. 
  6. ^ Oskar Forsberg (19 juli 2012). ”Så farlig är korven”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab. Läst 16 januari 2017.