Öppna huvudmenyn

Nätra socken i Ångermanland ingår sedan 1971 i Örnsköldsviks kommun och motsvarar från 2016 Nätra distrikt.

Nätra socken
Socken
Nätra kyrka.jpg
LandSverige
LandskapÅngermanland
KommunÖrnsköldsviks kommun
Bildadmedeltiden
Area382 kvadratkilometer
Karta
Nätra sockens läge i Västernorrlands län.
Red pog.svg
Nätra sockens läge
i Västernorrlands län.
Koordinater63°12′14″N 18°30′43″E / 63.203989°N 18.511979°Ö / 63.203989; 18.511979
Koder, länkar
Sockenkod2484
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127364 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 382,00 kvadratkilometer, varav 364,10 land[1] År 2000 fanns här 5 418 invånare[2]. Tätorterna Åmynnet och Köpmanholmen samt tätorten och kyrkbyn Bjästa med sockenkyrkan Nätra kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Nätra socken har medeltida ursprung. Under 1300-talet utbröts Sidensjö socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nätra församling och för de borgerliga frågorna bildades Nätra landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Sidensjö landskommun som 1971 uppgick i Örnsköldsviks kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Nätra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands andradels båtsmanskompani.[3][4]

GeografiRedigera

Nätra socken ligger vid kusten norr om Skuleskogen och sydväst om Örnsköldsvik, kring Nätraån och Nätrafjärden. Socknen är en starkt kuperad kustbygd med odlingsbygd i dalarna och däromkring en höglänt bergs- och skogsbygd med höjder som i Västanåhöjden i väster når 427 meter över havet.[5][6][1]

Sockenområdet ligger kring nedre Nätraån och Nätrafjärden samt kring Näskeåns mynning i Näskefjärden. De centrala delarna är grupperade längs Nätraåns nedre lopp, där också tätorterna Bjästa och Köpmanholmen är belägna.

Socknen har en tämligen stor men gles skärgård, vilken består av bland annat Ulvöarna i söder, Ronön (nordväst om Norra Ulvön), Trysunda samt Älgön och Västra- respektive Östra Strängön i Nätrafjärden. Som en ensam utpost längst i söder ligger skäret Gnäggen (cirka 3 km söder om Södra Ulvön).

Socknens byar har haft fäbodar inom Nätra fjällskog[7] som nu är ett välbesökt friluftsområde med ett tiotal bevarade fäbodvallar och två naturreservat omfattande sammanlagt 435 hektar.

Geografisk avgränsningRedigera

Nätra socken avgränsas i söder av Vibyggerå socken i Kramfors kommun. Gränsen mot Vibyggerå går från Kälaviken av Bottenhavet spikrakt i nordvästlig riktning genom Skuleskogen. Allra längst i söder, väster om Södra Ulvön gränsar Nätra socken mot Nordingrå socken i Kramfors kommun. Detta hänger samman med att sockengränsen löper cirka 20 km i nord-sydlig riktning mellan Ulvöarna och fastlandet. "Tresockenmötet" Nätra-Vibyggerå-Nordingrå" ligger mitt ute i vattnet i Ullångersfjärdens mynning i havet.

Cirka 18 km nordväst om Kälaviken, strax väster om den lilla Hästtjärnen och strax öster om berget Hästen ligger "tresockenmötet" Nätra-Vibyggerå-Sidensjö.

Från Hästtjärnen gränsar socknen i väster mot Sidensjö socken. Sockengränsen går bland annat genom Hinnsjön (204 m ö.h.) samt Orrvikssjön och Drömmesjön (75 m ö.h.). I denna del av socknen ligger bland annat byarna Orrvik, Sunnansjö och Bjällsta.

Gränsen mellan Nätra och Sidensjö går genom Drömmesjön och in i Nätraån vid dess avlopp från Drömmesjön. Byn Blåvik ligger i Nätra. Vid Hagaris viker gränsen tvärt mot norr och når på berget Tvärkälsberget "tresockenmötet" Nätra-Sidensjö-Själevad. Härifrån gränsar Nätra socken i norr mot Själevads socken.

Inom Nätra ligger bland annat byarna Västersel, Östersel, Mjäla, Sörtjärn och Norrtjärn. Den sistnämnda ligger vid Åtessjön (20 m ö.h.) där E4 går in i Själevads socken. Den lilla sjön delas av de båda socknarna.

I socknens nordöstra del ligger bland annat byarna Bergom, Utby och Utbysundet. Den senare ligger vid Bäckfjärden som är en vik av Bottenhavet. Vid Nätrafjärdens norra strand längst ut mot havet ligger Balesuddens naturreservat. Längst inne i Nätrafjärden ligger Köpmanholmens tätort.

I socknens södra fastlandsdel ligger även Näskefjärden, som går in mot Näske och Hummelvik. I denna fjärd mynnar Näskeån som avvattnar bland annat Skulesjön, som ligger 57 m ö.h. strax norr om Skuleskogens nationalpark. Vid Skulesjön ligger en liten bygd med byarna Skulnäs och Skule som samlingspunkter.

NamnetRedigera

Namnet (1344 Neteru) är ett bygdenamn som kommer från Nätraån. Ånamnet innehållet ett ord med betydelsen 'våt, fuktig' syftande på åns sanka stränder.[8][6]

HistoriaRedigera

Man har anträffat cirka 160 fornlämningar inom socknen. Av dessa är omkring 30 så kallade kustboplatser från stenåldern. Från bronsåldern finns ungefär 125 rösegravar, vilka ligger högt uppe längs bronsålderns kustlinje.[5][6][9][10]

Hülphers skriver 1780:

"Hemmantalet 63 ... 1129 Mantalsskrifne personer och 1680 Inbyggare, små med stora räknade ...
"Publique inrättningar äro Fattighus, Schola och Sockn=Magazin. Utom de nödlidande, som i fattigstugan njuta underhåll, sörges för de öfrige, hwilka efter hwarje Rote äro indelte på Sockneboerne. Barnen underwisas af skickelige personer i byarne, dock kommer med första efter beslut Scholæ=hus at byggas. Wid infallande mißwäxt har Sockn=Magazinet warit orten til stor förmon...
"Marknad hålles årligt den 12 Aug., och 1 Dec. wid Näske by, 1/2 mil från Kyrkan. Hernösandsboer upköpa då en del af Socknens afwel, såsom Smör, Talg, Wäfnad, Skinnwaror, med mera Men det öfriga utföra Spckneboerne sjelfwa, alt som de mer och mindre anställa sine winter=resor söder ut. Handeln hölts förrut på Bjästa holme wid Kyrkan i Nätra Ån, men sedan deß utlopp wid Hafsbandet blifwit af sand mera grundt, så at Hernösands Fartygen icke beqwämt kunna gå up, har samma ställe blifwit lemnadt: der woro ock åtskillige Sjöbodar til de Handlandes behof. Wid min resa (1758 såas här 11 Hernösands fartyg, som då anländt til Marknaden, bewis at rörelsen måtte wara fördelagtig.
"Hantwerkare Doct. Gissler lärt känna örter, samt nyttja dem wid sjukdomar.
"Bjästads Post=Contoir blef här inrättadt till ortens beqwämlighet 1753, der Gästgifweri förr warit, som nu hålles i Spjute. Detta är enda Post=Contoiret emellan Hernösand och Umeå
"I allmämhet berömmas deße Sockneboer från längre tid tillbaks, för sedigt och stilla lefnads sätt ... Qwinfolken bruka efter ortens sed mycket hemwäfnad af Linne och Bomulstyger ...; Karlarne hafwa klädes råckar till Helgdags... Emedan Hemmansbrukare sällan låta sine barn tjena, är nog brist för en del af legofolk, som ofta från andre Socknar måste sökas. Sedan spånad och lärfts wäfnaden här tiltagit, hafwa likwäl månge gärna gifwit sig hit i tjenst för at upöfwas i denne handaslögd, lika som åtskillige ifrån andre Socknar sökt at härifrån få giften, så at årligt ske flere flyttningar til och från Socknen. Qwinfolken berömmas här at hålla mycket snygt i sina hus, wara särdeles belefwade framför annat bondefolk, och sägas i allmänhet wara mera jämn wackre än i de andre Socknar."

Därtill kommer hela 19 sidor med många fascinerande infall om sociallivet med förslag på förbättringar i de ekonomiska förhållandena under rubrikerna Åkerbruket, Boskapsskötslen, Skog, Wattnwerk, Fiske, Planteringar, Linsädet, Wäfnad. Tillika inslag om "Ulfön eller Wärgön", Trysunda m.m. [11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nätra socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Nätra socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Westerdahl, Christer (1989). Kulturhistoria kring Skuleskogen och Nätra fjällskog. Örnsköldsviks museums småskriftserie, 0348-7245 ; 23. Örnsköldsvik: Örnsköldsviks museum. Libris 7755263. ISBN 91-86138-03-0 
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nätra socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nätra socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Abraham Abrahamsson Hülphers, Samlingar till en Bekrifning öfwer Norrland, Fierde Samlingen om Ångermanland, Westerås 1780, faksimil Umeå 1985, s.219

Externa länkarRedigera