Näshulta socken
Näshulta socken i Södermanland ingick i Österrekarne härad, ingår sedan 1971 i Eskilstuna kommun och motsvarar från 2016 Näshulta distrikt.
| Näshulta socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Härad | Österrekarne härad |
| Kommun | Eskilstuna kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 132 kvadratkilometer |
| Upphov till | Näshulta landskommun Näshulta församling |
| Motsvarar | Näshulta distrikt |
| Tingslag | Livgedingets domsagas tingslag (–) Rekarne tingslag (–) Österrekarne tingslag (–) |
| Karta | |
  Näshulta sockens läge i Södermanlands län. | |
| Koordinater | 59°13′43″N 16°20′52″Ö / 59.22861111°N 16.34777778°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0358 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Näshulta distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 132,02 kvadratkilometer, varav 120,43 land.[1] År 2000 fanns här 892 invånare.[2] Godsen Haneberg säteri och Hedensö, orten Svalboviken samt kyrkbyn Näshulta med sockenkyrkan Näshulta kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Näshulta socken omtalas i skriftliga handlingar första gången 1222.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Näshulta församling och för de borgerliga frågorna till Näshulta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Husby-Rekarne landskommun som 1971 uppgick i Eskilstuna kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Näshulta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Österrekarne härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Öster Rekarne kompani.[4]
Geografi redigera
Näshulta socken ligger sydväst om Eskilstuna kring Näshultasjön och östra Hjälmaren. Socknen är en kuperad skogsbygd rik på förkastningsbranter med odlingsbygd vid sjön.[1][5][6]
Näshulta bruk är ett av Eskilstuna kommuns äldsta industriområden med kvarn, vattensåg, ångsåg och järnbruk.
Vid Rotarbol föddes 1731 Jakob Jonas Björnståhl. Han blev känd bland annat för sina resor i Europa. En minnessten över honom finns vid Näshulta kommunalhus.
Fornlämningar redigera
En boplats från stenåldern och gravrösen från bronsåldern är funna, liksom sju gravfält från järnåldern och en fornborg.[5][6][7][8]
Namnet redigera
Namnet (1244 Nesulta) kommer från kyrkplatsen och innehåller näs och hult.[9]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Näshulta socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Registerkort:”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2dx001/322220d1/p1/0000001a.pdf.
- ^ Administrativ historik för Näshulta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Näshulta socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Näshulta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Näshulta socken.- Arkiv relaterade till Näshulta socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Näshulta socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
