Wikipedia

Myntort

En myntort är en plats där myntprägling äger rum.

Myntorter i Sverige redigera

Vikingatid och medeltid redigera

Sverige har sedan vikinga- och medeltiden haft ett stort antal olika myntorter, både inom riket och i olika besittningar. De första svenska mynten lät Olof Skötkonung prägla på 990-talet i Sigtuna som var Sveriges enda myntort tills präglingen upphörde på 1030-talet.[1] Efter mer än hundra år utan svensk myntprägling återupptogs verksamheten i mitten på 1100-talet, då i Lödöse och på Gotland.[2]

Mellan 1250 och 1290 var antalet myntorter i Sverige som flest. I Magnus Ladulås testamente från 1285 framgår att mynthus förekom på åtta svenska orter: I Västerås, Uppsala, Örebro, Nyköping, Skara, Skänninge, Söderköping och Jönköping.[3][4] Även Lödöse och Kalmar var aktiva som myntorter under delar av perioden.[5] Under 1300-talet avvecklades ett system med myntindragningar och behovet av många myntorter minskade. Vid slutet av medeltiden präglades mynt enbart i Västerås, Stockholm och på Gotland.

Nyare tid till nutid redigera

Under sin tid som riksföreståndare och kung introducerade Gustav Vasa myntprägling i Hedemora, Arboga och Åbo. Under 1500- och 1600-talet var Sala silvergruva och Falu koppargruva mycket betydelsefulla för svensk mynttillverkning.[6] Efter 1658 och fram till 1831 fungerade Stockholm och Avesta som kungliga myntorter men även bröderna Abraham och Jacob Reenstierna hade under senare halvan av 1600-talet ett privat bolag som präglade plåtmynt i tornedalska Kengis.[7][8] På samma sätt bedrevs vid mitten av 1700-talet privat prägling av plåtmynt vid Ljusnedals bruk i Härjedalen och från Fröå gruva och Åreskutan i Jämtland utvanns material som präglades vid närliggande Huså och Semlan. [9][10]

År 1832 brann kopparbruket i Avesta ned och kopparpräglingen flyttades till Stockholm[11] som därmed blev ensam myntort i Sverige. Så förblev det fram tills regeringen beslutade att decentralisera mynttillverkningen från Stockholm till Eskilstuna.[12] Kungliga Myntverket (från 2002 AB Myntverket) fortsatte där tillverkningen mellan 1974 och 2008. Efter att svensk myntning privatiserats[13] köptes myntverket av finska statens bolag Suomen Rahapaja Oy. Under 2011 lades all verksamhet i Eskilstuna ned.[14] Sedan dess präglas alla svenska mynt i Vanda.[15]

Lista över svenska myntorter redigera

Många äldre årtal är svåra att verifiera. I flera fall är det osäkert exakt när och hur länge myntverk var aktiva. Årtalen i tabellen baseras på uppskattningar från Numismatiska forskningsgruppen på Stockholms Universitet.[1][2]

 
Lödöse museum har utställningar om mynt och arkeologiska fynd från orten som var ett viktigt medeltida handelscentrum.
 
Industriområdet Koppardalen i Avesta som på 1640-talet fick ett myntverk.
Ort År som myntort
Sigtuna 994-1018, 1022-1035, 1180-1290
Lödöse 1150-1275, 1290-1365
Gotland 1140-1554
Örebro 1250-1354
Uppsala 1180-1290, 1522, 1589
Nyköping 1210-1354, 1586-1593, 1625-1629, 1632-1665
Västerås 1250-1439, 1480-1520, 1522-1535, 1538-1540, 1574-1575
Söderköping 1250-1389, 1453-1470, 1521-1523, 1614-1618
Kalmar 1290-1380, 1603-1604, 1620-1627
Skänninge 1250-1285
Jönköping 1250-1354
Skara 1275-1290
Stockholm 1363-1520, 1523-1538, 1542-1543, 1556-1974
Hedemora 1521
Arboga 1522-1526, 1627-1632
Svartsjö 1542-1550
Åbo 1522-1525, 1556-1558
Vadstena 1563, 1568, 1586-1587, 1611-1618
Gripsholm 1598
Göteborg 1609-1611, 1621-1627, 1635-1636
Säter 1624-1642
Sala 1631, 1633, 1639-1641
Norrköping 1626-1627
Avesta 1642-1761, 1768-1832
Landskrona 1675-1676
Kristianstad 1677, ev. 1678
Kengis 1675-1701
Ljusnedal 1746-1755
Huså 1748
Semlan 1752
Eskilstuna 1974–2011

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ ”mynt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mynt. Läst 12 november 2021. 
  2. ^ ”Myntorter Medeltid: 1180-1200”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-medeltid/1180-1200. Läst 12 november 2021. 
  3. ^ ”Magnus Birgersson - Svenskt Biografiskt Lexikon (art av Herman Schück)”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10148. Läst 13 november 2021. 
  4. ^ Jonsson, K. (1984). ”Myntningen under Valdemar 1250-1275 och Magnus ladulås 1275-1290. Myntkontakt nr 4/5 1984”. Myntkontakt. 
  5. ^ ”Myntorter Medeltid: 1250-1290”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-medeltid/1250-1290. Läst 13 november 2021. 
  6. ^ ”Myntorter Nyare tid - Institutionen för arkeologi och antikens kultur”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid. Läst 13 november 2021. 
  7. ^ ”Myntorter Nyare tid: 1658-1718”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid/1658-1718. Läst 13 november 2021. 
  8. ^ Nordin, Jonas M.; Ojala, Carl-Gösta (2017-07-03). ”Copper worlds: a historical archaeology of Abraham and Jakob Momma-Reenstierna and their industrial enterprise in the Torne River Valley, c. 1650–1680”. Acta Borealia 34 (2): sid. 103–133. doi:10.1080/08003831.2017.1397397. ISSN 0800-3831. https://doi.org/10.1080/08003831.2017.1397397. Läst 13 november 2021. 
  9. ^ ”Myntorter Nyare tid: 1719-1809”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid/1719-1809. Läst 13 november 2021. 
  10. ^ [https://www.jamtli.com/wp-content/uploads/2017/11/02-kulturhistorisk_utredning_froa_gruva_2013.pdf ”Fröå gruva: Kulturhistorisk utredning angående bildande av kulturreservat”]. Jamtli. 18 april 2013. https://www.jamtli.com/wp-content/uploads/2017/11/02-kulturhistorisk_utredning_froa_gruva_2013.pdf. Läst 13 november 2021. 
  11. ^ Svensk uppslagsbok Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Sweden. Delegation för lokalisering av statlig verksamhet (1970-72). Decentralisering av statlig verksamhet--ett led i regionalpolitiken.. Allmänna förlaget. ISBN 91-38-01301-0. OCLC 48410126. https://www.worldcat.org/oclc/48410126. Läst 13 november 2021 
  13. ^ Sveriges riksbank (14 november 2001). ”Myntverket i Eskilstuna säljs till finska myntverket”. Pressmeddelande. Läst 2 september 2016.
  14. ^ ”Svenska medaljer kan bli norska”. Dagens Nyheter. 1 juni 2011. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/svenska-medaljer-kan-bli-norska/. Läst 13 november 2021. 
  15. ^ ”Myntorter Nyare tid: 1974-2007”. Numismatiska forskningsgruppen. https://www.archaeology.su.se/numismatiska-forskningsgruppen/nfg-s-forskning/myntorter-nyare-tid/1974-2007. Läst 12 november 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Myntort&oldid=49929251”