Öppna huvudmenyn

Musikalisk salong är idag beteckningen på en, ofta offentlig, konsert i intim miljö med musikframträdande av mindre mått. Själva salongen är ofta en lokal utan scen där åhörare och framträdande kommer nära varandra. Musiken är inte elektroniskt förstärkt.

Begreppet kommer från de musikaliska eller litterära salonger som var vanliga under 17- och 1800-talet, och ägde rum i hemmiljö i högreståndsfamiljer eller i borgerliga eller intellektuella kretsar i städerna.[1]

Omtalade musikaliska salonger förekom bland annat hos Malla Silfverstolpe i Uppsala.

Innehåll

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Öhrström, Eva (1992). ”Från salong till elektronmusikstudio: sociala könsstrukturer i musiklivet”. Makt att tolka verkligheten / redaktör: Kerstin Brunnberg (Stockholm : Forskningsrådsnämnden (FRN), 1992): sid. 35-41.  Libris 2091714
  • Öhrström, Eva (1989). ”Kvinnors musicerande från salong till borgerlig offentlighet”. Häften för kritiska studier 22(1989):3,: sid. 33-54. 0345-4789. ISSN 0345-4789.  Libris 9252697
  • Öhrström, Eva (1997). ”Musikalisk salong i den svenska aristokratin: Mathilda Orozco Sveriges Madame de Récamier”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 131-142.  Libris 2334283
  • Öhrström, Eva (1998). ”Musikalisk salong i Europa och Norden: en översikt”. Nordisk salonkultur / Anne Scott Sørensen (red.) (Odense : Odense Universitetsforlag, cop. 1998): sid. [57]-75 : ill..  Libris 2687320

FotnoterRedigera

  1. ^ Salongsmusik i Nationalencyklopedins nätupplaga.