Murexechinus melanurus[3] är en pungdjursart som först beskrevs av Oldfield Thomas 1899. Murexechinus melanurus är ensam art i släktet Murexechinus som ingår i familjen rovpungdjur.[6][7] Inga underarter finns listade.[6] Arten listades tidvis i släktena Antechinus eller Murexia.[5]

Murexechinus melanurus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningRovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
FamiljRovpungdjur
Dasyuridae
SläkteMurexechinus
Van Dyck, 2002
ArtM. melanurus
Vetenskapligt namn
§ Murexechinus melanurus
Auktor(Thomas, 1899)
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer

Antechinus wilhelmina Tate, 1947[2][3][4]
Antechinus melanurus (Thomas, 1899)[2][3][4][5]

Murexia melanurus[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Arten har i motsats till Phascomurexia naso en rödbrun till rosabrun fläck bakom varje öra. Pälsen på ovansidan är nära huvudet agouti (hår med ljusa och mörka avsnitt) och den blir mot stjärten rödaktig. Hos Murexechinus melanurus är svansen bra täckt med svart eller sällan mörkbrun päls. Svansens hår är vanligen 2,5 till 3,5 mm långa men på toppen finns en kam av 4 till 7 mm långa hår. Längden av alla premolarer i över- och underkäken är kortare än hos Murexia longicaudata. Arten saknar den längsgående mörka strimman som finns hos Paramurexia rothschildi. Dessutom är öronen kortare. I motsats till Micromurexia habbema är klorna vid framtassarna böjda.[8]

Ett uppstoppat exemplar som representerar det vetenskapliga namnet (lektotyp) har en kroppslängd (huvud och bål) av 106 mm, en svanslängd av 128 mm och 20 mm långa bakfötter.[8]

Pungdjuret förekommer i flera regioner på Nya Guinea och vistas där i låglandet samt på upp till 2 800 meter höga bergstrakter. Habitatet utgörs av olika slags skogar.[1]

Individerna har ungefär samma storlek som pungspetsekorrar (Antechinus). Honor har ingen pung (marsupium) utan bara en enkel hudflik som täcker de fyra spenarna.[9]

För arten är inga allvarliga hot kända. Den hittas dessutom i olika naturskyddsområden. IUCN listar Murexechinus melanurus som livskraftig (LC).[1]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Leary, T. et al. 2008 Murexia melanurus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 19 december 2012.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ [a b c] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  4. ^ [a b] Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  5. ^ [a b] (2005) , website Murexechinus melanurus, Mammal Species of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b] Van Dyck, Steve (2002). ”Morphology-based revision of Murexia and Antechinus”. Memoirs of The Queensland Museum. sid. 300-305. https://archive.org/stream/biostor-106150#page/n61/mode/2up. Läst 19 mars 2018. 
  9. ^ Nowak, R. M. (1999) s.47/49 Google books (här som medlem i släktet Antechinus)

Tryckta källor redigera

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0801857899

Externa länkar redigera