Mohammad Zia ul-Haq, född 12 augusti 1924 i Jalandhar, Punjab, nuv. Indien, död 17 augusti 1988 vid Bahawalpur, Punjab, var en pakistansk militär och politiker. Pakistans president och diktator 1978–1988.
| Mohammad Zia ul-Haq Urdu: محمد ضياء الحق | |
 Zia ul-Haq i Vita huset 1982.
| |
| Tid i befattningen 5 juli 1977–17 augusti 1988 | |
| Företrädare | Zulfikar Ali Bhutto |
|---|---|
| Efterträdare | Ghulam Ishaq Khan |
| Född | 12 augusti 1924 Jalandhar, Punjab, Brittiska Indien |
| Död | 17 augusti 1988 (64 år) Bahawalpur, Pakistan |
| Gravplats | Faisalmoskén[1] |
| Nationalitet | Pakistanier |
| Yrke | Militär |
| Maka | Begum Shafiq Zia (1950-1988) |
| Militärtjänst | |
| I tjänst för |  Brittiska Indien (1943-1947)  Pakistan (1947-1988)
|
| Tjänstetid | 1943-1988 |
| Grad |  General
|
| Slag/Krig | Andra världskriget Indo-pakistanska kriget 1965 Svarta september Afghansk-sovjetiska kriget |
Biografi redigera
Zia ul-Haq, då generalstabschef, grep makten i Pakistan genom en statskupp 1977. Premiärministern Zulfikar Ali Bhutto fängslades och avrättades 1979 på Zia ul-Haqs personliga order efter att denne mot sitt nekande vid en farsartad rättegång dömts för mord på en politisk motståndare. Under Zia ul-Haqs tid vid makten blev Pakistan i praktiken en militärdiktatur med en politik som syftade till att göra Pakistan till en islamsk republik.[2] Vid flera tillfällen utlovade han fria val, vilket dock aldrig infriades. Han omkom i en flygolycka 1988.
Källor redigera
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers lexikon, 1981.