Öppna huvudmenyn

Mjöbäcks socken i Västergötland ingick i Kinds härad, ingår sedan 1971 i Svenljunga kommun och motsvarar från 2016 Mjöbäcks distrikt.

Mjöbäcks socken
Socken
Mjöbäcks kyrka ext.jpg
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradKinds härad
KommunSvenljunga kommun
Bildadmedeltiden
Area71 kvadratkilometer
Upphov tillMjöbäcks landskommun
Karta
Mjöbäcks sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Mjöbäcks sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater57°18′39″N 12°52′49″E / 57.31083333°N 12.88027778°Ö / 57.31083333; 12.88027778
Kind Mjöbäck.svg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1735
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128461 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 71,02 kvadratkilometer varav 67,03 land.[1] År 2000 fanns här 1 144 invånare.[2] Tätorterna Överlida och Mjöbäck med sockenkyrkan Mjöbäcks kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Mjöbäcks församling och för de borgerliga frågorna bildades Mjöbäcks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Högvads landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Svenljunga kommun.[2] Församlingen uppgick 2014 i Mjöbäck-Holsljunga församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Mjöbäck, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kinds härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Södra Kinds kompani.[4]

GeografiRedigera

Mjöbäcks socken ligger nordost om Falkenberg kring Högvadsån och Stora Hallången. Socknen har odlingsbygd i ådalen och vid sjön och är i övrigt en starkt kuperad sjörik skogsbygd.[5][1][6]

Socknen genomkorsas av länsväg 154. Falkenbergs järnväg (FJ) genomkorsade socknen förr i tiden.

1931 hade Mjöbäcks socken 835 invånare samt 364 hektar åker och 4897 hektar skogsmark och hagmark.[7]

NaturRedigera

Berggrunden består i huvudsak av gnejs med inslag av kvarts och glimmer. De har skett brytning av både järnmalm och fältspat

Från att i slutet av 1800-talet ha varit små växte älg och rådjursstammarna till sig i början av 1900-talet och har sedan dess varit relativt stora. Andra djur som är vanliga inom området är räv, grävling, ekorre, vessla, hermelin, iller samt hare (svenskhare och fälthare). Det finns även en del mårdar och uttrar.

FornlämningarRedigera

Boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar. Från järnåldern finns gravhögar.[5][8][9][6]

HistoriaRedigera

År Befolkning
1805 466
1865 809
1900 821
1920 862
1930 845
1940 813
1950 843

År 1366 blev Mjöbäck, liksom Gotland och en del andra områden i Västergötland och Småland, danskt. När den danska drottningen Margareta även blev svensk drottning blev Mjöbäck åter svenskt, vilket det varit sedan dess.

Under nordiska sjuårskriget skövlades området av både svenskar och danskar. De mest betydelsefulla bönderna kom att avrättas.

Hela Mjöbäcks pastorat blev 1616 tilldelat Karl Karlsson Gyllenhjelm, en halvbror till Gustav II Adolf.

Tre generationer träsnidare var verksamma i Mjöbäck under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Det var Johannes Andersson, sonen Johannes Johansson och dennes son Carl-Johan Johansson.

En äldre kyrka fanns men i dåligt skick varför ny uppfördes 1851.

År 1899 blev järnvägen mellan Mjöbäck och Holsljunga klar. Den utgjorde en del av Falkenbergs järnväg och kom att finnas kvar i drygt 60 år.

I hembygdsgården i Tokabo vårdar hembygdsföreningen områdets historia.

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1314 Miobek och kommer från prästgården. Namnet innehåller mio(r), 'smal' och bäck syftande på en bäck vid gården.[10]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mjöbäck socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Mjöbäcks socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 14, 1931
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Mjöbäcks socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mjöbäcks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Boken om Mjöbäck, Älvsered, Holsljunga. 1961 
  • Leander, Pontus (1872-1935); Ordlista över Holsljungamålet, Göteborg ,1910, serie Göteborgs kungliga vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar (99-0429189-6 - Följd 4, 12:3), LIBRIS-id 754252

Externa länkarRedigera