Öppna huvudmenyn

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) är en verksamhet inom Försvarsmakten som dels utgör Sveriges militära underrättelsetjänst, och därmed har huvudansvar för att ta fram militärt relevant information om främmande makter, dels ansvar för militär säkerhetstjänst. MUST ingår i Högkvarteret och sorterar direkt under ÖB. Verksamheten består av en ledning och administration, som bland annat landets alla försvarsattachéer på svenska ambassader utomlands sorterar under, samt tre verksamhetskontor: Underrättelsekontoret (UNDK), Säkerhetskontoret (SÄKK) och den hemligaste delen Kontoret för särskild inhämtning (KSI) som sysslar med det som kallas "personbaserad underrättelseinhämtning".[1]

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
(MUST)
Högkvarteret vapen.svg
Vapensköld för Högkvarteret tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnMilitära underrättelse- och säkerhetstjänsten
Datum1994–
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypLedning
RollUnderrättelsetjänst
FöregångareUnderrättelse- och säkerhetsledningen
Underrättelse- och säkerhetskontoret
Del avHögkvarteret
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Befälhavare
ChefLena Hallin
Stf. chefKristina Bergendal

Innehåll

HistorikRedigera

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) bildades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av Underrättelse- och säkerhetsledningen (USL) och Underrättelse- och säkerhetskontoret (USK).[2]

VerksamhetRedigera

MUST samverkar i hög grad med övriga försvarsunderrättelsemyndigheter, framför allt Försvarets radioanstalt (FRA) men också Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV). Man samarbetar också regelbundet med Säkerhetspolisen (Säpo) för att koordinera underrättelse- och säkerhetsskyddsinsatser som spänner över både militära och civila intresseområden.

Ett hemligt antal av de anställda vid MUST har så kallad skyddad befattning (MUA).[3] Dessa individer uppträder inte under sitt riktiga namn utan istället under en sifferbeteckning eller ett alias. Anledningen är främst att motverka det rekryteringshot från främmande makt som anses föreligga mot denna personalkategori.

Nuvarande chef för MUST är generalmajor Lena Hallin. Ställföreträdande chef är Kristina Bergendal. Huvuddelen av de anställda på MUST är officerare, men verksamheten har också, i jämförelse med andra enheter inom Försvarsmakten och högkvarteret, en relativt stor andel civilanställda.

Ingående enheterRedigera

UnderrättelsekontoretRedigera

Underrättelsekontoret (UNDK) har ansvar för underrättelseverksamheten. UNDK tar fram information som underlag för beslutsfattandet i Högkvarteret och Försvarsdepartementet samt understöder svenska förband utomlands och inom riket med underrättelser. Underrättelsetjänsten inhämtar och bearbetar information för att sedan informera berörda personer. Informationen behandlar bland annat trender i omvärldsutvecklingen, yttre hot mot Sverige och svenska intressen. Med hjälp av informationen hoppas de kunna förutsäga vilket som är motståndarens nästa steg och förbereda verksamheten för det. Underrättelsetjänsten använder även öppna källor som tidningar och internetsidor för att få en bild av trender och tendenser i omvärlden.

SäkerhetskontoretRedigera

Säkerhetskontoret (SÄKK) arbetar med militär säkerhetstjänst som omfattar säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskyddstjänst och signalskyddstjänst. Säkerhetstjänsten finns till för att förbereda och skydda Försvarsmaktens verksamhet från säkerhetshot. Den arbetar förebyggande med att bedöma säkerhetshot och att utforma och vidta säkerhetsåtgärder om något skulle inträffa. Säkerhetstjänsten följer också upp och motverkar olika typer av hot. De vanligaste är

FörbandscheferRedigera

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten 1994-07-01
Beteckningar
MUST 1994-07-01
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1994-07-01

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Lena Hallin tillträdde som chef den 1 maj 2019, med ett förordnande längst till den 30 april 2023.[4]

NoterRedigera

  1. ^ Stenberg, Ewa; Asplund, Emelie (3 september 2005). ”Sveriges hemligaste rum”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sveriges-hemligaste-rum/. Läst 2 juli 2015. 
  2. ^ ”Underrättelse- och säkerhetstjänsten 100 år”. Försvarsmakten. 2005. Arkiverad från originalet den 3 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120603173207/http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/publikationer/Underr%C3%A4ttelse-%20och%20s%C3%A4kerhetstj%C3%A4nsten%20100%20%C3%A5r%202.pdf. Läst 10 november 2011. 
  3. ^ Sjödén, Anders (2005). ”Mitt jobb är hemligt”. Insats & Försvar (5): sid. 20-21. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/insatsforsvar/sakerhetstjansten_iof505.pdf. 
  4. ^ ”Försvarets forum nr 3/2019, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2019/forum_1903_lowres.pdf. Läst 3 juli 2019. 

Externa länkarRedigera