Mikis Theodorakis

grekisk kompositör och politiker

Michail "Mikis" Theodorakis (Μίκης Θεοδωράκης), född 29 juli 1925 på ön Chios, död 2 september 2021 i Aten,[2] var en grekisk kompositör, dirigent och politiker.

Mikis Theodorakis
Mikis2004.jpg
Mikis Theodorakis 2004.
Född29 juli 1925
Chios, Grekland Grekland
Död2 september 2021 (96 år)
Aten, Grekland
GenrerFolk
Klassiskt
RollKompositör
Dirigent
Politiker
Utmärkelser
BAFTA Award för bästa filmmusik (1970)
Lenins fredspris (1983)
Hedersmedlem av Atens akademi (2013)[1]
Ryska vänskapsorden
Kommendör av Hederslegionen
Hedersdoktor vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki
Hedersdoktor vid Salzburgs universitet
Hedersdoktor vid Tel Aviv University
Lenins Komsomolpriset
Hedersdoktor vid Université de Montréal
Storofficer av Luxemburgs förtjänstorden
Hedersdoktor vid Istanbuls universitet

Theodorakis växte upp i bl.a. Kefalonia, Patras, Pyrgos och Mytilene. Musiken, och i synnerhet grekisk folkmusik, präglade hans uppväxt och han ville redan tidigt bli kompositör. Han gav sin första konsert 1942.[3]

Som kompositör började Theodorakis inom det mera konstmusikaliska fältet. När han tyckte att innehållet i sångcykeln Epitaphios kom bort i den vackra inramningen, skrev han om verket och använde element från grekisk folkmusik. Han använde folkliga instrument som bozouki vilket inte ansågs fint, och verket rörde om ordentligt i den grekiska musikvärlden. Bland hans verk finns Axion Esti för kör, klassisk orkester och grekiska instrument, som är en tonsättning av diktverket med samma namn av Odysseus Elytis, Canto General med text av Pablo Neruda och operan Elektra uruppförd 1995. Förutom många verk i mer eller mindre klassisk stil har han också skrivit många mindre musikstycken och visor, många med patriotiskt och revolutionärt innehåll. Allra mest spridd av hans musik är nog musiken till filmen Zorba.

Den vänsteraktive Theodorakis blev under juntatiden (1967–1974) satt i fängelse och torterad. En internationell kampanj, där flera välkända musiker och artister deltog, ledde till att han blev frisläppt och han tillbringade därefter några år i exil. I Sverige framförde Arja Saijonmaa, Sven-Bertil Taube och Lena Granhagen översatta versioner av hans politiska sånger. Tillbaka i sitt land har han suttit flera perioder i Greklands parlament. Han har kritiserat Alexis Tsipras regering för att ha förrått landet och sålt ut det till utländska intressen.

Svenska översättningarRedigera

  • Att erövra friheten (Conquistare la libertà) (översättning Maj Lorents, PAN/Norstedt, 1970)
  • Fem meter från min cell: dikter i urval (översättning Theodor Kallifatides, förklaringar och kronologi översatta från danskan av Christina Anjou, FIB:s lyrikklubb, 1971)
  • Dagbok från en motståndsrörelse (Journal de résistance) (översättning Britt Arenander, Bonnier, 1972)
  • Ärkeängelns vägar (Oi dromoi tou archangelou) (översättning Ingemar Rhedin, Askelin & Hägglund, 1988)

GalleriRedigera

LitteraturRedigera

  • Rasmusson, Ludvig: Sjungande poeter (AWE/Gebers, 1984), s. 223–233

ReferenserRedigera

NoterRedigera