Michail Nesterov, född 31 maj (19 maj enligt gamla stilen) 1862 i Ufa i Kejsardömet Ryssland, död 18 oktober 1942 i Moskva i Sovjetunionen, var en rysk målare.
| Mikhail Nesterov | |
 | |
| Född | 19 maj 1862 (g.s.)[1] Ufa[2][1] |
|---|---|
| Död | 18 oktober 1942[2][3][4] (80 år) Moskva[2][1] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvas skola för måleri, skulptur och arkitektur Ryska konstakademien  |
| Sysselsättning | Målare[5], filosof |
| Politiskt parti | |
| Ryska folkets förbund | |
| Utmärkelser | |
| Statliga Stalinpriset Arbetets Röda Fanas orden Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
I sina tidiga verk idealiserade Nesterov den ryska landsbygdsbefolkningen. Genombrottsverket Kristi brud från 1887 pekade fram mot ett måleri präglat av djup religiositet och medeltidens helgongestalter. Gradvis antog hans konst en symbolistisk inriktning. Nesterov porträtterade bland andra Lev Tolstoj, Maksim Gorkij och Ivan Pavlov.
Han ställde ut med peredvizjnikerna och förknippades även med Mir Iskusstva.
Galleri redigera
-
Det heliga Ryssland, 1901–1906. -
Jesus faller under korsets tyngd, 1912. -
Nunnor och noviser i procession, 1897–1898. -
Kärleksdrycken, 1888. -
Den unge Bartolomeus uppenbarelse, 1889–1890. -
Bortom Volga, 1905. -
Filosoferna Pavel Florenskij och Sergej Bulgakov, 1917. -
Lev Tolstoj, 1906. -
Tre gamla män med en räv, 1914.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, läst: 31 oktober 2021, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Нестеров Михаил Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Mikhail Vasilevich Nesterov, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Mikhail Nesterov, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]