Mikael Claes Knut Yngve van Reis, född 15 februari 1954,[1] är en svensk kritiker, författare och litteraturvetare.[2] Han var i 25 års tid knuten till Göteborgs-Posten och 1995[förtydliga]–2005 tidningens kulturchef.[1]

Mikael van Reis
Mikael van Reis, 2022.
FöddMikael Claes Knut Yngve Van Reis
17 februari 1954 (70 år)
Medborgare iSverige
Sysselsättningförfattare, litteraturkritiker
ArbetsgivareGöteborgs-Posten (1995–2005 som kulturchef)
Noterbara verkDen siste poeten, Den röda fläcken
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Mikael van Reis har rötterna i Göteborg och har bott i stadsdelen Skår i flera decennier.[3]

van Reis arbetade under 25 år vid Göteborgs-Postens kulturredaktion och 1999[förtydliga]–2005 var han kulturchef. Vid sidan av verkade han även som kulturarbetare i andra sammanhang, och 1992 fungerade han som redaktör för antologin Den svindlande texten: Åtta röster om poesianalys, där åtta filosofer och litteraturkritiker med internationellt renommé bidrog.[1]

Mikael van Reis disputerade i november 1997 vid Göteborgs universitet med en avhandling om Lars Norén,[4] utgiven i bokform som Det slutna rummet. Verket kretsade kring Noréns 20 första år som författare[5] och sågs av Dagens Nyheters anmälare som ovanligt rörlig och odogmatisk.[6] 2015 kom Den siste poeten, en bok omkring Paul Celan och några av hans centrala verk,[1] som året efter belönades med Schückska priset av Svenska Akademien.[7][2]

I sin roll som kritiker och litteraturskribent har han författat en mängd olika förord och efterskrifter till olika böcker. Detta inkluderar efterskriften till de båda Norén-verken De döda pjäserna (1995) och Terminal (2014). Han har även arbetat med Norén på teaterscenen, som med pjäsprogrammen till 3.31.93 (2014, Stockholms stadsteater) och Stilla liv (2017, Dramaten).[1]

2022 publicerade Daidalos förlag hans Den röda fläcken, en essäsamling om "litteratur, bildkonst och andra gömställen". Bland ämnena finns Almqvists Drottningens juvelsmycke, den röda färgen hos äldre konstnärer och ett urval klassiska författare; även Pär Lagerkvist, inflytelserika kritiker och Diego Velázquez Hovdamerna passerar revy.[7] I september 2022 tilldelades van Reis Inge Jonssons pris av Samfundet De Nio.[8]

Vid sidan av sitt skrivande och författarskap har van Reis även arbetat som översättare, bland annat av Herbert Marcuses texter. Han har även verkat som redaktör för olika utgåvor av Marcuses verk.[2]

Bibliografi redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] ”Mikael van Reis - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mikael-van-reis. Läst 7 juni 2022. 
  2. ^ [a b c] ”Schückska priset | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/schuckska-priset-9. Läst 7 juni 2022. 
  3. ^ Reis, Mikael van (16 juli 2022). ”Grönska, pepparkakor och arkitekturhistoria i Skår”. gp.se. https://www.gp.se/1.76302854. Läst 5 januari 2023. 
  4. ^ Van Reis, Mikael (1997). Det slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963-1983. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/14800. Läst 7 juni 2022. 
  5. ^ ”Mikael van Reis”. web.archive.org / Göteborgs Stadsteater. 31 mars 2019. Arkiverad från originalet den 31 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190331152032/https://www.stadsteatern.goteborg.se/teaterrummet/skribenter/mikael-van-reis. Läst 7 juni 2022. 
  6. ^ Waern, Carina (31 januari 1998). ”En ny bok: Finner en röd tråd hos Norén. Mikael van Reis har skrivit en ovanligt rörlig och odogmatisk avhandling om Lars Norén.”. DN.SE. https://www.dn.se/arkiv/kultur/en-ny-bok-finner-en-rod-trad-hos-noren-mikael-van-reis-har-skrivit-en-ovanligt-rorlig-och/. Läst 7 juni 2022. 
  7. ^ [a b] ”Den röda fläcken. Essäer om litteratur, bildkonst och andra gömställen”. bokrecensioner.se. 20 januari 2022. https://www.bokrecensioner.se/9171736220. Läst 7 juni 2022. 
  8. ^ ”Samfundet De Nios webbssida”. Samfundet De Nio. 29 september 2022. https://samfundetdenio.se/nya-priser-utdelade/. Läst 11 oktober 2022. 

Externa länkar redigera