Öppna huvudmenyn

Michael Segerström

svensk skådespelare, regissör och författare
(Omdirigerad från Mikael Segerström)

Karl Kristian Michael Segerström, född 20 maj 1944 i Lund, är en svensk skådespelare, teaterregissör och författare. 2008 belönades han med en Guldbagge för sin roll som Bernard i filmen Darling.

Michael Segerström
Mikael Segerström sminkas inför en tagning i "Allt ljus på mig!" en dramadokumentär från 1987 om Edvard Perssons liv.
Mikael Segerström sminkas inför en tagning i "Allt ljus på mig!" en dramadokumentär från 1987 om Edvard Perssons liv.
FöddKarl Kristian Michael Segerström
20 maj 1944 (75 år)
Lund, Sverige
MakaSusanne Hallvares
(g. 1994–?)
BarnArtjom Segerström
Betydande roller
Bernard i Darling
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Segerström föddes i Lund men växte upp i Skurup och är numera bosatt i Beddingestrand. Sin skådespelar- och dramatikerkarriär började han på Teater 23 och Koko-teatern med pjäserna Undersökning av ett samhälle höjt över alla misstankar och Vännerna: Hur bönderna och jägarna drev ut köpmannen Undergång ur skogen båda i regi av Vladimir Oravsky.

Med sin bror Thomas Segerström drev han i Malmö på 1970-talet Tidningsteatern, en tvåmannagrupp med samhällsradikal och burlesk satir på repertoaren. Bland annat uppförde de The Sture Starring Story (1974) och Kaninerna på Navarone (1976) tillsammans med Hoola Bandoola Band. Bröderna Segerström ingick också i det progressiva Tältprojektet "Vi äro tusenden", som turnerade i Sverige sommaren 1977. Tidningsteatern gjorde även radio och tv. Åren 1980-83 skrev han och spelade tillsammans med Björn Granath Under tre kungar i regi av Judith Hollander, en föreställning på Teater Fågel Blå, som under dessa år var hans arbetsbas.

I början av 1980-talet skrev han och spelade huvudrollen i Sveriges Televisions barnprogram På kurs med Kurt, som sänts i repris flera gånger.

Segerström har varit engagerad vid Boulevardteatern som han var med att starta och driva (1984-2006), Stockholms stadsteater, Göteborgs stadsteater och Helsingborgs Stadsteater. För Boulevardteaterns premiärföreställning skrev han pjäsen Teaterterroristerna', som också blev långfilm 1986.

Den 21 januari 2008 mottog han en Guldbagge för årets "Bästa manliga huvudroll" för sin roll som den hunsade, arbetssökande Bernhard i filmen Darling.[1] Sommaren 2008 medverkade Segerström i Strindbergs Dödsdansen och Snart halvtidSkillinge Teater. Hösten 2008 sågs han i musikalen My Fair LadyOscarsteatern i Stockholm.

Segerström spelade rollen som Klabbarparn i Åsa-Nisse – wälkom to Knohult (2011). Han medverkade i ett avsnitt av Kanal 5:s komediprogram Roast på Berns (2010).

FörfattarskapRedigera

År 2013 debuterade Segerström som skönlitterär författare med novellsamlingen Berättelser från köpingen, en samling delvis självupplevda, delvis hörda eller påhittade berättelser i Fritiof Nilsson Piratens anda från Segerströms uppväxtort, Skurup. Denna följdes 2015 av Trelleholla – ondare än ont, en blandning av spänningsroman från Trelleborg och en satir över "det svenska deckarundret", inklusive Wallander i grannstaden Ystad.

Inspirationen från "Piraten" återkom också i monologpjäsen Mannen som blev ensam efter dennes novell med samma titel, om utfrysningen och förföljelsen av en invandrad trädgårdsodlare i det tidiga 1900-talets Österlen. I regi av Staffan Olzon har han turnerat runt i Sverige med den föreställningen sedan hösten 2014.[2]

FamiljRedigera

Segerström var under många år sambo med skådespelaren Susanne Hallvares. De gifte sig på hans femtioårsdag 1994. Paret har senare skilt sig.[3] Tillsammans adopterade de 1996 sonen Artjom (född 1990 i Vitryssland).

2019 kom han ut som bisexuell, vilket han talar om i sin monolog Arg gubbe.[4]

Priser och utmärkelserRedigera

Filmografi i urval[5]Redigera

FilmmanusRedigera

FilmmusikRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1991 Harvey Stilla natt
Alan Ayckbourn
Jacob Nordenson Boulevardteatern[6]
1992 Verkligheten
Michael Segerström
Annika Silkeberg Boulevardteatern[7]
1993 Onkel Vanja Onkel Vanja
Anton Tjechov
Joachim Siegård Boulevardteatern[8]
1994 Stanley Elakt spel
Alan Ayckbourn
Alexander Nordström Boulevardteatern[9]
1995 Harpagon Den girige
Molière
Susanne Hallvares
Dag Malmberg
Boulevardteatern[10]
Elvis lever
Michael Segerström
Mosebacke Etablissement[11]
1996 Bart Trio till tidens ände
Lars Norén
Benny Fredriksson Boulevardteatern[12]
1997 Medverkande Velodromvurpan, revy
Michael Segerström, Mats Berglund och Mattias Andersson
Mats Berglund Boulevardteatern[13]
Puck En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Ronny Danielsson Göteborgs stadsteater[14]
1998 Läkarsekreteraren Gunnel Söderakuten 98
Michael Segerström och Bengt Ohlsson
Bengt Ohlsson Boulevardteatern[15]
Pengarna eller livet
Ray Cooney
Lars Amble Maximteatern[16]
2000 Han var en mus
Sisela Lindblom
Sisela Lindblom Boulevardteatern[17]
2001 Fadern Eldansikte
Marius von Mayenburg
Jenny Andreasson Helsingborgs stadsteater[18]
2002 Erik Tiden är vårt hem
Lars Norén
Henric Holmberg Skillinge Teater[19]
Lång tystnad, plötsligt mörker
Niklas Rådström
Olof Lindqvist Göteborgs stadsteater[20]
2003 Besök
Jon Fosse
Ragnar Lyth Göteborgs stadsteater[21]
2004 Herman Karl XII:s hemlighet
Michael Segerström
Thomas Segerström Boulevardteatern[22]
Vaktkonstapel Gröt Mycket väsen för ingenting!
William Shakespeare
Thomas Segerström Romateatern[23]
2006 Jerry Svek
Harold Pinter
Staffan Olzon Skillinge Teater[24]
2008 Edgar Dödsdansen
August Strindberg
Staffan Olzon Skillinge Teater[25]
Överste Pickering My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Tomas Alfredson Oscarsteatern[26]
2011 Malvolio Trettondagsafton
William Shakespeare
Thomas Segerström Romateatern[27]
2012 Fabrikör John Höglund Den enfaldige mördaren
Dennis Magnusson
Dennis Sandin Helsingborgs stadsteater[28]
Gåskarlen Nils Holgerssons underbara resa
Selma Lagerlöf
Annika Kofoed Helsingborgs stadsteater[29]
2014 Vanteck Mannen som blev ensam
Fritiof Nilsson Piraten
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
Turné
2015 Argan Den inbillade sjuke
Molière
Ulla Gottlieb
Anna Novovic
Helsingborgs stadsteater[30]
2019 Arg gubbe
Michael Segerström
Ejvind Andersen Teater Giljotin[4]

BibliografiRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Ekström, Andreas (21 januari 2008). ”Äntligen fick Segerström första guldbaggen”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2008-01-21/antligen-fick-segerstrom-forsta-guldbaggen. Läst 6 januari 2010. 
  2. ^ Ystads Allehanda 30 augusti 2014, "Ensam tid för Segerström"
  3. ^ Givmild sambo gav sig själv i 50-årspresent”. Dagens Nyheter. 22 maj 1994. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/givmild-sambo-gav-sig-sjalv-i-50-arspresent/. Läst 28 april 2019. 
  4. ^ [a b] ”Arg gubbe”. Teater Giljotin. http://www.teatergiljotin.se/arg-gubbe. Läst 25 maj 2019. 
  5. ^ Per Olov Qvist, Lars Åhlander (2002). Svenska skådespelare i film och TV 1897-2000 (1. uppl.). ISBN 91-85248-89-4  (år 1955-2000)
  6. ^ Tove Ellefsen (7 oktober 1991). ”Intelligent svart komik: Boulevardteatern firar tragisk engelsk jul”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-10-07/273/18. Läst 14 april 2018. 
  7. ^ Marcus Boldemann (18 oktober 1992). ”Absurd komedi med udd”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/absurd-komedi-med-udd/. Läst 28 april 2019. 
  8. ^ Ingegärd Waaranperä (11 oktober 1993). ”Det hettar till i kärleken. I Boulevardteaterns 'Onkel Vanja' blir allas”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/det-hettar-till-i-karleken-i-boulevardteaterns-onkel-vanja-blir-allas/. Läst 28 april 2019. 
  9. ^ Leif Zern (26 september 1994). ”Elakt spel i fel tonart. Ambitiöst men tråkigt på Boulevardteatern”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/elakt-spel-i-fel-tonart-ambitiost-men-trakigt-pa-boulevardteatern/. Läst 28 april 2019. 
  10. ^ Ingegärd Waaranperä (18 september 1995). ”Genial fest med en stjärna. Michael Segerström i centrum på Boulevardteaterns 'Den Girige'”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/genial-fest-med-en-stjarna-michael-segerstrom-i-centrum-pa-boulevardteaterns-den-girige/. Läst 28 april 2019. 
  11. ^ Ingegärd Waaranperä (1 november 1995). ”Förförd Presley står upp igen. I Segerströms utlämnande show får låtarna undertext”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/forford-presley-star-upp-igen-i-segerstroms-utlamnande-show-far-latarna-undertext/. Läst 28 april 2019. 
  12. ^ Sven Hansell (5 oktober 1996). ”Vid förintelsens gräns. 'Trio till tidens ände' är en av Lars Noréns svartaste pjäser”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/vid-forintelsens-grans-trio-till-tidens-ande-ar-en-av-lars-norens-svartaste-pjaser/. Läst 28 april 2019. 
  13. ^ Mikael Löfgren (27 januari 1997). ”Komiker av format i småtokig teaterrevy”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/komiker-av-format-i-smatokig-teaterrevy/. Läst 28 april 2019. 
  14. ^ Mikael Löfgren (17 augusti 1997). ”Se men inte beröras. Det visuella överväger i 'En midsommarnattsdröm' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/se-men-inte-beroras-det-visuella-overvager-i-en-midsommarnattsdrom-pa-goteborgs-stadsteater/. Läst 28 april 2019. 
  15. ^ Sven Hansell (1 mars 1998). ”Parodisk såpopera med charm. Boulevardteatern gjuter liv i en föreställning med hemliga gäster.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/parodisk-sapopera-med-charm-boulevardteatern-gjuter-liv-i-en-forestallning-med-hemliga-gaster-teater/. Läst 28 april 2019. 
  16. ^ Pia Huss (23 september 1998). ”Resan till Barcelona får problem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/teater-resan-till-barcelona-far-problem/. Läst 29 oktober 2016. 
  17. ^ Ingegärd Waaranperä (28 februari 2000). ”Teater: Befriande slampigt. Boulevardteatern utforskar könens gemensamma historia av missförstånd så rollerna ryker”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/teater-befriande-slampigt-boulevardteatern-utforskar-konens-gemensamma-historia-av-missforstand-sa/. Läst 28 april 2019. 
  18. ^ Rikard Loman (1 oktober 2001). ”Teater: Växtvärk och växtstopp. Familj med generations- och könskamp”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/teater-vaxtvark-och-vaxtstopp-familj-med-generations-och-konskamp/. Läst 28 april 2019. 
  19. ^ Lars-Olof Franzén (3 juli 2002). ”Festen är över och allting upprepas. När Norén flyttar till Österlen blir idyllen ett hot”. Dagens Nyheter: s. B02. https://www.dn.se/arkiv/kultur/rattelse-muller-och-karin-elin-och-julia-i-lars-norens-tiden-ar-vart-hem-pa-skillinge-teater-spelas/. Läst 28 april 2019. 
  20. ^ Mikael Löfgren (1 oktober 2002). ”Rakt in i nuets hjärta”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/rakt-in-i-nuets-hjarta/. Läst 28 april 2019. 
  21. ^ Mikael Löfgren (2 februari 2003). ”Stramt om ensamhet och förförelse”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/stramt-om-ensamhet-och-forforelse/. Läst 28 april 2019. 
  22. ^ Pia Huss (18 februari 2004). ”Mer sorgemarsch än gyckelspel. Segerström gör för mycket av för lite.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/dn-rattar-regissoren-till-pjasen-karl-xii-s-hemlighet-pa-boulevardteatern-fick-fel-namn-i-gardagens/. Läst 28 april 2019. 
  23. ^ Pia Huss (22 juni 2004). ”Dumskallar av bästa märke”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/dumskallar-av-basta-marke/. Läst 28 april 2019. 
  24. ^ Rickard Loman (25 juni 2006). ”Besk kommentar om otrohet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/besk-kommentar-om-otrohet-2/. Läst 28 april 2019. 
  25. ^ Rickard Loman (23 juni 2008). ”Svart sommar i Skillinge”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/svart-sommar-i-skillinge-2/. Läst 28 april 2019. 
  26. ^ ”My Fair Lady”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/my-fair-lady/. Läst 3 september 2015. 
  27. ^ Pia Huss (30 juni 2011). ”'Trettondagsafton' på Romateatern, Roma, Gotland”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/trettondagsafton-pa-romateatern-roma-gotland/. Läst 28 april 2019. 
  28. ^ Mikael Löfgren (17 september 2012). ”'Den enfaldige mördaren' extra allt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/den-enfaldige-mordaren-extra-allt/. Läst 28 april 2019. 
  29. ^ Ingegärd Waaranperä (4 december 2012). ”Knäpptyst publik är bästa betyg”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/knapptyst-publik-ar-basta-betyg/. Läst 28 april 2019. 
  30. ^ Rikard Loman (29 mars 2015). ”Elegant men överspelat haveri”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/elegant-men-overspelat-haveri/. Läst 28 april 2019. 

Externa länkarRedigera