Michail Nikolajevitj Pokrovskij (ryska: Михаил Николаевич Покровский), född 29 augusti 1868 i Moskva, död 10 april 1932, var en rysk historiker.

Michail Pokrovskij
Född17 augusti 1868 (g.s.)
Moskva[1]
Död10 april 1932[1][2][3] (63 år)
Moskva[1]
BegravdKremlmuren
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Ryska SFSR och Sovjetunionen
Utbildad vidhistoriska och filologiska fakulteten vid Moskvas universitet
SysselsättningHistoriker, politiker
Befattning
Ledamot av Allryska konstituerande församlingen
Redaktör, Stora sovjetiska encyklopedin
ArbetsgivareRøde Professores Institut
Marx–Engels–Lenin-institutet
Communist Academy
Istpart
RAION
Moskvauniversitetet
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Rysslands socialdemokratiska arbetareparti
Utmärkelser
Leninorden
Redigera Wikidata

Pokrovskij anslöt sig redan 1905 till bolsjevismen och vistades från 1908 till 1917 utanför Ryssland. År 1917 var han delegerad vid fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk. Han blev 1918 folkkommissarie för undervisningen, 1921 chef för statsarkivet i Moskva.

Hans historiska författarskap präglas av den marxistiska historiesynen och en mot tsarismen starkt antipati. I hans huvudverk Rysslands historia sedan äldsta tider (1924) framställs handelskapitalet som den drivande kraften i den historiska utvecklingen.

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Покровский Михаил Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Mikhail Nikolayevich Pokrovsky, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Mikhail Pokrovsky, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]