Michail Lomonosov

rysk vetenskapsman och universalgeni

Michail Vasiljevitj Lomonosov (Михаи́л Васи́льевич Ломоно́сов), född 19 november (8 enligt g.s.) 1711.[23], död 15 april (4 enligt g.s.) 1765 i Sankt Petersburg.[23] Lomonosov var en rysk vetenskapsman och universalgeni i upplysningstidens anda.[24]

Michail Lomonosov
Född8 november 1711 (g.s.) (ospecifierad kalender)[1][2]
Misjaninskaja, Ryssland
Död4 april 1765 (g.s.) (ospecifierad kalender)[1][2] (53 år)
Sankt Petersburg[1][3]
BegravdLazarovkyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidSlavisk-grekisk-latinska akademin, [1]
Kiev-Mohyla-akademin,
Philipps-Universität Marburg, [4][5]
Akademisk Universitet ved Sankt Petersborg Akademiet for for videnskab,
Technische Universität Bergakademie Freiberg
Sysselsättninggeograf[9][10][11], mosaikkonstnär, uppfinnare, universitetslärare, politiker, matematiker, målare, forskare[12], filosof, författare[13][14][15], fysiker[16][17][18], geolog, historiker, kemist[19][20][21], poet[12], språkvetare, översättare[12]
ArbetsgivareSankt Petersburgs vetenskapsakademi
Sankt Petersburgs universitet
Moskvauniversitetet
Philipps-Universität Marburg
MakaElisabeth Christine Zilch
BarnJelena Lomonosova (f. 1749)[22]
FöräldrarVasilij Dorofejevitj Lomonosov[22]
Jelena Sivkova[22]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Lomonosov föddes i Cholmogory i Archangelskprovinsen. Hans far var en fiskare och bonde som blivit en förmögen skeppsägare.

Lomonosov kom till Moskva där han 1731 började studera vid Slavisk-grekisk-latinska akademin. Efter fem års studier skickades han som statsstipendiat till Tyskland, där han studerade matematik och filosofi för Christian von Wolff i Marburg och kemi och metallurgi för Johann Friedrich Henckel i Freiberg. Vid sidan av ihärdiga studier förde han ett oregelbundet liv. Han gifte sig 1740 med Elisabet Kristina Zilch, en borgardotter i Marburg, blev tvungen att fly på grund av skulder, tog värvning som soldat och kom efter en äventyrlig flykt från en preussisk fästning åter till Ryssland 1741.[24]

1742 blev han adjunkt i fysik och 1745 professor i kemi och fick 1748 finansiering till ett vetenskapligt laboratorium. Trots en flitig alkoholkonsumtion, som fick honom att hamna i många konflikter med de akademiska myndigheterna, lyckades han bedriva en mångsidig och i vissa avseenden epokgörande verksamhet.[24]

Verksamhet

redigera

Lomonosov lade grunden till den ryska vetenskapen och grundade Moskvauniversitetet 1755 (dess fullständiga namn är idag Moskvas statliga universitet uppkallat efter Lomonosov). Lomonosov var mångsidigt begåvad och verkade förutom inom skilda naturvetenskapliga fält även som poet, konstnär och historiker. Han kom att framlägga principerna för det moderna ryska språket. Han författade en bok om retorik (1748) och en rysk grammatik (1755, gavs ut i 14 upplagor) och en kortfattad rysk historiebok (1763). Han hade en stark tro på Rysslands storartade framtid och gick som språkforskare till samma nationella överdrifter som exempelvis Rudbeck i Sverige. I sin nationella överskattning hamnade han ofta i konflikt med de tyska akademikerna i Petersburg, särskilt Gerhard Friedrich Müller, och lyckades trycka ner dennes korrekta teorier om varjagernas skandinaviska ursprung.[24]

Vidare kom han att ägna mycket tid åt natur- och skogsvård, vilket ledde till att Lomonosov grundade den första skogsutbildningen i Ryssland. Man kan läsa i arkiven för akademin för vetenskapen hur Lomonosov under ett möte den 4 maj 1752 tillsammans med geografen Stepan Krasjeninnikov hade satt upp ett antal kriterier på hur en vetenskaplig kurs i skogsvård i Ryssland skulle te sig för unga studenter. Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1761. 1763 lade Lomonosov fram sin teori om att nordpolen var vatten. Hans teori om isbergs struktur står sig än idag. Flera orter är uppkallade efter Lomonosov, även hans födelseort som idag heter Lomonosov.

Utmärkelser

redigera

Asteroiden 1379 Lomonosowa är uppkallad efter honom.[25]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] Ломоносов, Михаил Васильевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.st-petersburg-essentialguide.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ Fast 500 Jahre international – Ausländische Studierende und Professoren an der Marburger Universität (på tyska), läs online, läst: 30 april 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mathematics Genealogy Project-ID, Mathematics Genealogy Project-ID: 260114, läst: 30 april 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, escholarship.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.mnn.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.123rf.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.123rf.com .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.sciencedirect.com .[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 36743, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ Russia Famous Natives, WorldAtlas (på engelska), läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Public festivities and the making of a national poet: a case study of Alexander Pushkin's biography in 1899 and 1937, vol. 19, 5, European Review of History, oktober 2012, s. 767-788, 10.1080/13507486.2012.719013, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, unesdoc.unesco.org .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, surnames.behindthename.com .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, geniusrevive.com .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, todayinsci.com .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  22. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ [a b] Michail Lomonosov i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 9 september 2015.
  24. ^ [a b c d] Lomonosov, Michail i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  25. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1379) Lomonosowa. Springer Berlin Heidelberg. sid. 112. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1380. Läst 7 mars 2024 

Externa länkar

redigera