Michael Lilienthal

tysk professor

Michael Lilienthal, född 8 september 1686 i Leibstadt och död 20 januari 1750 i Königsberg, var en tysk filosof och historiker verksam i Königsberg. Han var bildad i latin och tyska, boksamlare och pietistisk författare. Han ingick äktenskap med Regina Agnes von Kohlen, dottern till statskamreren i Altstadt. Sonen Theodor Christoph Lilienthal blev teologie professor i Königsberg.

Michael Lilienthal (1686-1750).

BiografiRedigera

Lilienthal påbörjade sina akademiska studier vid universitetet i Königsberg den 19 July 1700. Efter sin fars död (1706), bytte Lilienthal till universitetet i Jena. Han fortsatte sina studier och påbörjade 1708 ytterligare tre akademiska år då han besökte akademierna i Rostock, Berlin och hos (Franeker) i Holland

Han invaldes som medlem i Berlins Vetenskapsakademi den 25 januari 1711 och återvände till Königsberg den 6 juli samma år, där han sen disputerade för doktorsgraden den 2 december 1711. År 1713 ansökte han om professuren i logik och metafysik, men Johann Boese fick tjänsten i ämnet biologi istället. Det var första gången han ansökte om en professur, en akademisk ställning han aldrig uppnådde även om han ansökte många gånger.

Som dekan vid universitetet och i katedralen sammanvigde han 1715 Immanuel Kants föräldrar (Johann Georg Kant och Anna Regina Reuterin). År 1717 blev han kyrkoherde i Altstadts församling church, och där förblev han till sin död. Han invaldes 1733 i Vetenskapsakademien i Sankt Petersburg och utsågs också till hedersdoktor där.

Lilienthal arbetade också som bibliotekarie i Königsberg, och tjänstgjorde även vid universitetsbiblioteket och från 1726 var han ansvarig för stadsbiblioteket. Där byggde han upp en betydande avdelning för pietistisk litteratur.

Lilienthal ägde själv ett omfattande bibliotek och utgav en stor bibliografi över teologisk litteratur, forskning och kyrkohistoria (1740-1746).

Han var ansvarig utgivare för flera periodiskt utkommande tidskrifter: Erleutertes Preußen, 5 vols. (1724-8, 1742), Acta Borussica, 3 vols. (1730-32), och Preußische Zehenden, 3 vols. (1740-44), för vilka han också skrev en stor mängd artiklar själv.

Lilienthal var först i Königsberg med att föreläsa i ämnet litteraturhistoria. I hans De historia literaria (1710) la han upp en studieplan för hur vetenskapen skulle beskrivas utifrån dess ursprung, historiska utveckling, tillväxt i varje enskilt land genom att de enskilda forskarna, böckerna, artiklarna, universiteten, akademierna, bibliotek, bokförlag och författarna själva. Vid sidan av detta utgav han en koralbok i pietistisk anda, vilken blev en spridd och populär andlig sångbok. Till svenska översattes dessa av Petrus Hansson Wasenius (1762).

Lilienthal var också en numismatiker och byggde upp en kollektion med nästan 2 500 mynt och medaljer, som han också katalogiserad, från skilda epoker och geografiska områden. Flera mynt dateras till 800-talet efter Kristus. Han publicerade under åren 1725 — 1747 flera sammanställningar över sina mynt. Han publicerade också mindre översiktsarbeten av mynt och medaljer, som visar på Polens och Preussens historia.

BibliografiRedigera

  • De historia literaria, certae cuiusdam gentis scribenda consultatio (Leipzig och Rostock, 1710).
  • M. M. Lilienthals des Singens vernünftigen Gottesdienst (Königsberg, 1723; 2nd edn, 1736).
  • Erleutertes Preußen, oder Auserlesene Anmerkungen über verschiedene zur breußischen Kirchen-, Civil-, und Gelehrten-Historie gehörige besondere Dinge, 5 vols. (Königsberg, 1724-8, 1742).
  • Acta Borussica ecclesiastica, civilia, literaria, 3 vols. (Königsberg, 1730-32).
  • Preussische Zehenden allerhand geistlicher Gaben, Von mancherley in die Gottesgelahrtheit Kirchen- und Gelehrten- Geschichte laufenden Materien, 3 vols. (Königsberg, 1740-44).
  • Biblisch-Exegetische Bibliothek (Königsberg, 1740).
  • Theologische Bibliothek, 10 vols. (Königsberg, 1741).
  • Biblischer Archivarius der Heiligen Schrift Neuen Testament (Königsberg och Leipzig, 1745).
  • Biblischer Archivarius der Heiligen Schrift Alten Testaments (Königsberg och Leipzig, 1746).
  • Historische Beschreibung des Thums oder der Cathedralkirche der Stadt Kneiphof Königsberg (Königsberg, 1710).
  • Schediasma critico-literarium de philothecis varioque earundem use et abusu, vulgo von Stamm-Büchern (Königsberg, 1711).
  • De machiavellismo literario, sive de perversis quorundum in republica literaria inclarescendi artibus dissertatio historico-moralis (Königsberg och Leipzig, 1713).
  • Entwurff eines Collegii Historici über die Antiquitäten und andere Merckwürdigkeiten des Königreichs Preussen (Königsberg, 1714).
  • Schediasma de rerum prussicarum scriptoribus manuscriptis pariter ac impressis (1718).
  • Selecta historica et literaria, 2 vols. (Königsberg och Leipzig, 1715, 1719).
  • Wahrscheinliche Vorstellung der Geschichte unserer ersten Eltern im Stande der Unschuld (Königsberg, 1722).
  • Vollständiges Thaler-Cabinet (Königsberg, 1725).
  • Heiligung des Volks auf den morgenden Tag, das ist, schrifftmäßige Vorbereitung bey der Beichthandlung (Königsberg, 1743).

KällorRedigera

  • Arnoldt, Daniel Heinrich, Ausführliche und mit Urkunden versehene Historie der Königsbergischen Universität (Königsberg, 1746), vol. 1, p. 347.

Zusätze zu seiner Historie der Königsbergischen Universität (Königsberg, 1756), p. 12.

Fortgesetzte Zusätze zu seiner Historie der Königsbergischen Universität (Königsberg, 1769), pp. 171-72.

  • Gause, Fritz, Die Geschichte der Stadt Königsberg in Preussen, 2 ed. 3 vols. (Köln, 1996) vol. 2, pp. 129.
  • Jöcher (Leipzig, 1750), vol. 2, cols. 2436-38.
  • Knoll, Renate, Michael Lilienthal. Ein Vermittler zwischen den Kulturen als Mitglied der Petersburger Akademie i Joseph Kohnen, ed., Königsberg-Studien: Beiträge zu einem besonderen Kapitel der deutschen Geistesgeschichte des 18. und angehenden 19. Jahrhunderts (Frankfurt/Main, 1998), pp. 329-43.
  • Meusel (Leipzig, 1808), vol. 8, pp. 255-63.
  • Pisanski, Georg Christoph, Entwurf einer preussischen Literargeschichte in vier Buchern: mit einer Notiz uber den Autor und sein Buch, ed. by Rudolf Philippi (Königsberg, 1886), pp. 492, 497-8, 509-10, 593-4, 598-601, 669-70, 681-9. Orig. publ.: Königsberg, 1790.