Öppna huvudmenyn

Michael (Mikael, Michel, Mickel) Hacke (Hack), född början av 1620-talet, död 27 juli 1673 i Skänninge, Östergötlands län[1], var en svensk stenhuggare, bildhuggare och dopfuntsmästare. Arbetade även med trä.

Michael Hacke
Född
Död27 juli 1673
Skänninge, Östergötlands län
FöräldrarMikael Hack
Konstnärskap
År aktiv1658-1664
FältStenhuggare och bildhuggare

Michael Hacke var son till myntmästaren Mikael Hack och Maria Witte och var gift med stenhuggardottern Mona Goldtsmidt. Blev 1644 lärling i bildhuggarverkstaden hos Gert Blume och Johan Blume. Han blev mästare 1650 och arbetade först i Stockholm. Vid faderns död flyttade han till Skänninge, där han startade en stenhuggarverkstad och arbetade som dopfuntsmästare mellan 1658 och 1673. Avled på aftonen den 27 juli 1673 i Skänninge. Begravdes i Vårfrukyrkans Kor i Skänninge.

Var bror till borgmästaren i Skänninge Gabriel Hacke, som var borgmästare där 1659-1680.

Mellan 1660 och 1666 bor Hacke och Maria det på kvarteret Bro i Skänninge. De har 1660 en dräng som heter Jon. 1664 har de en piga som heter Sara.

SignaturRedigera

Han signerade sin verk med hela sitt namn eller bara initialerna. Under ett par tillfällen år 1668 har han skrivit sina initialer i varandra som ett monogram.

Verk från Hackes verkstadRedigera

DopfuntarRedigera

Dopfuntarna har en stram form och tillverkade i renässanskaraktär: Cuppan är åttakantig som sitter på ett smalt fyrsidigt skaft som smalnar av nedåt. På sidorna finns ornament av växter och djur med låg relief. På de upphöja partierna är färgen röd och polerad. Den är vit på de skrafferade och svagt nedsänkta bottnar. De buktande växtrankorna som tyngs av en stor blomma och de svällande frukterna har släktskap med måleriet på 1600-talet i Nederländerna. Det finns bland annat på dopfuntarna i , Väderstads kyrka (1660), Västerlösa kyrka (1659) och Västra Tollstads kyrka (1664).

Motiven på dopfuntarna är mytologiska och avbildar naturväsen från den grekiska sagovärlden. I dekoren på dopfuntarna ingår det talrika djurmotiv som t. ex lejon, leopard, hund kanion, ko, get älg, örn, papegoja, fasan o. s. v. De har en stilig linjerytm och en ganska stor naturtrohet. Det ingår även människoliknande motiv på dekoren som t. ex. änglar, nymfer och satyrer. Ett par av männen återkommer på dopfuntarna som t. ex den knästående mannen med en kikare/tjuvvapen, den andra i rörelse med fat i händerna. Alla dessa motiv är tecknade efter schablon. Ibland kan man återfinna de fyra evangeliesymbolerna på t.ex. dopfuntarna i Appuna kyrka, Asks kyrka och Vinnerstads kyrka. Men ofta var de utbytta mot en nymf eller satyr.

I Vadstena fanns den en stenhuggare, Jan Silfverling som kopierade de här dopfuntarna från ca 1660 till in på 1700-talet.

År Verk Plats Övrigt
1658 Dopfunt Bjälbo kyrka, Östergötland
1658 Dopfunt Sya kyrka, Östergötland Tillverkad den 1 december. Inskrift: "1658 FECIT MICH HACKE 1 DECEM".
1659 Dopfunt Västerlösa kyrka, Östergötland Inskrift: "1659 M:H".
1659 Dopfunt Viby kyrka, Östergötland
1659-1660 Dopfunt Veta kyrka, Östergötland
1660 Dopfunt Harstad kyrka, Östergötland Tillverkad 9 januari. Kostade 30 daler.
1660 Dopfunt Väderstads kyrka, Östergötland Tillverkad 2 januari. Kostade 30 daler.
1660 Dopfunt Hogstads kyrka, Östergötland Tillverkad 15 februari. Inskrift: "ANNO 1660. 15 FEBRUARI M.H.".
1660 Dopfunt Högby kyrka, Östergötland Tillverkad 24 mars. Står nu i Skänninge rådhus.
1660 Dopfunt Västra Skrukeby kyrka, Östergötland Står numera i Högby kyrka, Östergötland
1660 Dopfunt Appuna kyrka, Östergötland Kostade 24 daler.
1661 Dopfunt Heda kyrka, Östergötland Kostade 22 daler. Endast skålen är bevarad. Inskrift: "ANNO 1661 M.H.".
1661 Dopfunt Röks kyrka, Östergötland
1661 Dopfunt Bankekinds kyrka, Östergötland
1663 Dopfunt Strå kyrka, Östergötland,
1663 Dopfunt Västra Stenby kyrka, Östergötland
1664 Dopfunt Västra Tollstads kyrka
? Dopfunt Asks kyrka, Östergötland Eventuellt tillverkad av Jan Silfverling
? Dopfunt Svanshals kyrka, Östergötland
? Dopfunt Varvs kyrka, Östergötland

Osignerade dopfuntar: fjorton i Östergötland, ca fem i Småland, en i Närke, Västmanland och Södermanland.

GravstenarRedigera

Har tillverkat minst fyra gravstenar.

År Verk Plats Övrigt
Gravsten Vårfrukyrkan, Skänninge Signatur: "MH (monogram)".
1664 Gravsten över kyrkoherden Johannes Fallerius Rogslösa kyrka, Östergötland Signatur: "M.H. Fecit". På gravstenens hörn finns evangeliesymbolerna föreställande: ängel, lejon, oxe och örn.
1668 Gravsten över kyrkoherde Phallenii hustru Vårfrukyrkan, Skänninge Signatur: "MH (monogram) 1668 F".
1669 Gravsten över Jöns Svensson Kiällbeck Vapenhus i Brahekyrkan, Visingsö Signatur: "1669 M.H. Fecit". Kiällbeck avled först 1693. En broder som avled 1668 nämns på samma sten.

EpitafierRedigera

Den svällande men behärskande kraft som utmärker epitafier är karakteristisk för många av Hackes verk. Har tillverkat minst tre epitafier.

År Verk Plats Övrigt
1649 Epitaf över magistern Erik Malmogius Riddarholmskyrkan, Stockholm Tillverkad av Kalksten. Inskrift: "M. H. I. FECIT". I mitten finns en oval och välvd inskrift. och en bred rundbåge över det. På sidorna finns broskornament och rundkindade änglahuvuden.
1662 Epitaf över byggmästaren Hindrich Gottwald Kristine kyrka, Jönköping Signatur: "M.H. fecit 1662".
1663 Epitaf över befallningsmannen Magnus Jönsson Vårfrukyrkan, Skänninge Signatur: "MICHAEL HACKE FECIT ET INVENTOR". Magnus Jönsson var gift med en syster till Hacke. De beställde epitafiet i god tid före sin bortgång. Det sattes upp 1663 och de avled först 1687.


Övriga verkRedigera

  • Mästerstyckritningar med kolonnordning från 1640-talet. Signerad: "Michael Hack Iunior Anno 164..".

FamiljRedigera

  • Barn
    • Michael, döpt 26 september 1657 i Skänninge.
    • Johan, döpt 29 juni 1662 i Skänninge.
    • Maria Catrina, döpt 19 april 1665 i Skänninge.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Skänninge C:1 (sid 105)

Tryckta källorRedigera

  • Svenskt konstnärslexikon, band II, sid. 348, Allhems förlag, Malmö 1953
  • Kyrka i bruk, Östergötlands länsmuseums förlag och författare, 1996. (sid 131-136)

Vidare läsningRedigera

  • Väderstads kyrka av Bengt Cnattingius
  • Vad säga de fredliga vårdar... Vårfrukyrkans gravstenar och epitafier berättar, Skeninge Boktryckeri ab, 1994.