Meriones meridianus
Meriones meridianus[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Peter Simon Pallas 1773. Meriones meridianus ingår i släktet Meriones och familjen råttdjur.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
| Meriones meridianus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Släkte | Meriones |
| Art | Meriones meridianus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Meriones meridianus | |
| Auktor | (Pallas, 1773) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Arten blir 9,5 till 13,4 cm lång (huvud och bål), har en 8,4 till 12,0 cm lång svans, har 2,5 till 3,4 cm långa bakfötter och 1,0 till 1,9 cm stora öron. Vikten är 30 till 60 g. Håren som bildar pälsen på ovansidan är svartgrå nära roten och gulgrå till brun på spetsen vad som ger en mörk gulgrå till mörkbrun pälsfärg. Undersidan är täckt av vit päls med undantag av bröstet som har en ljusbrun strimma. På svansens ovansida förekommer ockra färgade hår och undersidan är lite ljusare. Bakfötternas sulor är helt täckta med hår och tårna är utrustade med vita klor.[6]
Utbredning redigera
Arten förekommer i centrala Asien från regionerna kring norra och östra Kaspiska havet över norra Afghanistan, Kashmir och södra Mongoliet till östra Kina. Den lever i låglandet och i bergstrakter eller på högplatå upp till 1600 meter över havet. Habitatet utgörs av öknar och stäpper med några glest fördelade buskar.[1]
Ekologi redigera
Individerna är huvudsakligen aktiva på natten men under hösten är de även dagaktiv. Meriones meridianus skapar komplexa tunnelsystem och äter främst frön samt några insekter. Flera honor och hanar bildar en större koloni. Ofta förekommer två parningstider (en under våren och en under hösten) men honor av vissa populationer kan para sig oberoende av årstiden. De kan ha tre kullar per år. Per kull föds ungefär 6 ungar.[1]
Boet byggs oftast mellan buskarnas rötter. Tunnlarna som grävs före vintern är cirka 4 meter långa och upp till 2 meter djupa. I mindre mått ingår blad och frukter i födan. Varje förråd väger inte mer än 800 g.[6]
Bildgalleri redigera
Källor redigera
- ^ [a b c d] 2008 Meriones meridianus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Meriones meridianus
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/meriones+meridianus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Andrew T. Smith et al. (2010). ”Meriones meridianus”. A Guide to the Mammals of China. Princeton NY: Princeton University Press. sid. 250. ISBN 978-0-691-09984-2
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Meriones meridianus.
Wikispecies har information om Meriones meridianus.
