Gulkronad barbett

fågelart i Sydostasien
(Omdirigerad från Megalaima henricii)

Gulkronad barbett[2] (Psilopogon henricii) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Gulkronad barbett
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljAsiatiska barbetter
Megalaimidae
SläktePsilopogon
ArtGulkronad barbett
M. henricii
Vetenskapligt namn
§ Psilopogon henricii
Auktor(Temminck, 1831)
Synonymer
Megalaima henricii

Utseende och läte redigera

Gulkronad barbett är en vacker, mjukt färgad barbett med puderblå strupe, en mörk ”maskaramask” runt ögat och bjärt gult på panna och ögonbrynsstreck. Svårare att se är blått på hjässan och röda spår på nacken. Sången består av en serie ihåliga ekande knackningar, ofta följda av en snabbt accelererande drill.[4]

Utbredning och systematik redigera

Gulkronad barbett förekommer i Sydöstasien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet redigera

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[5][6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC).[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Heinrich Kühn (1860-1906), tysk upptäcktsresande och samlare av specimen i Ostindien.[7]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Psilopogon henricii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Yellow-crowned Barbet (Psilopogon henricii), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yecbar1.01
  5. ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217. 
  6. ^ Ericson, Per G. P. (2012-05-01). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract. 
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera