Max Grosskopf, född 25 april 1892 i Lübben, död 25 april 1945 i Berlin[1], var en tysk promoverad jurist och SS-Obersturmbannführer.
| Max Grosskopf | |
 Obersturmbannführer | |
|---|---|
| Född | 25 april 1892 Lübben, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 25 april 1945 (53 år) Berlin, Tyskland |
| Inträde | 1935 |
| Tjänstetid | 1935–1945 |
Biografi redigera
Max Grosskopf deltog i första världskriget som krigsfrivillig och dekorerades med Järnkorset av andra klassen. År 1920 övertog han faderns kvarn. År 1932 blev Grosskopf medlem i NSDAP och när Adolf Hitler hade kommit till makten året därpå inträdde Grosskopf i Gestapa som hade i uppdrag att leda den politiska polisens verksamhet i Preussen. Han ledde inom Gestapa avdelningen för ekonomi, jordbruk och socialpolitik. Grosskopf inträdde i SS 1935.[2]
Andra världskriget redigera
Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen och den 26 oktober inrättades Generalguvernementet, den del av Polen som inte inlemmades i Tyska riket. År 1940 avlöste Grosskopf Ludwig Hahn som kommendör för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i distriktet Krakau. Grosskopf var en av de ansvariga för förintelsen i Västgalizien.[2] Grosskopf efterträddes 1943 av Rudolf Batz och blev senare samma år chef för Gestapo i Graz. I januari 1945 insattes han som förbindelseofficer vid Ryska befrielsearméns stab. Grosskop begick självmord i andra världskrigets slutskede.[2]
Befordringar i SS redigera
- Sturmbannführer: 26 september 1938
- Obersturmbannführer: 1 mars 1941
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Mallmann, Klaus-Michael; Böhler, Jochen; Matthäus, Jürgen (2008) (på tyska). Einsatzgruppen in Polen: Darstellung und Dokumentation. Stuttgart: Wissenschaftliche Buchgesellschaft. sid. 106. ISBN 978-3-534-21353-5
- ^ [a b c] Paul 2002, s. 112.
Tryckta källor redigera
- Paul, Gerhard (2002) (på tyska). Die Täter der Shoah: fanatische Nationalsozialisten oder ganz normale Deutsche?. Göttingen: Wallstein. ISBN 3-89244-503-6