Mattias Jakobsson

svensk professor i genetik

Mattias Jakobsson, född 1975, är en svensk professor i genetik vid Uppsala universitet.

Mattias Jakobsson
Född1975
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet, filosofie doktor,
SysselsättningGenetiker
Befattning
Professor (2013–)
ArbetsgivareUppsala universitet[1]
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (2015)[2]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Jakobsson disputerade 2005 vid Lunds universitet på en avhandling om backtravens populationsgenetik.[3] Hans forskning kring människans evolutionära historia med hjälp av bland annat DNA-analyser har lett till nya teorier om var i Afrika den moderna människan egentligen har sitt ursprung.[4] Samma teknik har använts för att ompröva historieskrivningen kring jordbrukets etablering i Norden, ditintills baserad på analyser enligt Kol-14-metoden, och har även använts för att underbygga att den moderna människans ursprung är från åtminstone 300 000 år tillbaka, ungefär 100 000 år tidigare än vad som tidigare varit accepterat.[5] Man har även studerat folkvandringar till Europa för att se hur migrationen från Afrika och Mellanöstern skedde i samband med att människan också etablerat och fortsatte att etablera sig som jordbrukare.[6] Forskningsgruppen har etablerat metoder för att utvinna DNA ur mycket gamla material och var med i ett samarbetsprojekt där man utvann DNA ur Dödahavsrullarnas pergament för att på så sätt bestämma nötkreaturens härkomst och förstå mer om rullarnas ursprung.[7]

Han utnämndes till professor i genetik vid Uppsala universitet 2013. Han är medförfattare till studier som har citerats totalt sett över 18 000 gånger, med ett h-index (2021) på 48.[8]

Före forskningskarriären var Jakobsson en kompetent bergsklättrare som deltagit i flera klättringsexpeditioner.[9] Han var 1999 den första europén som besteg Shipton Spire i Karakorum, Himalaya.[10]

Utmärkelser redigera

Jakobsson är sedan hösten 2015 även utvald som en av 79 Wallenberg Scholars.[14][15]

Referenser redigera

  1. ^ läs online, orcid.org , läst: 12 januari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, gustafssonsstiftelser.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ Jakobsson, Mattias. (2005). Genome divergence in progress : a population genetic analysis of the allopolyploid Arabidopsis suecica and its maternal parent A. thaliana. Univ. ISBN 91-85067-18-0. OCLC 856653994. https://www.worldcat.org/oclc/856653994. Läst 12 januari 2021 
  4. ^ ”Forskare utmanar bild av Östafrika som människans vagga - P4 Uppland”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6830110. Läst 12 januari 2021. 
  5. ^ ”Kodknäckaren Mattias Jakobsson tar oss bakåt i tiden”. Fokus. 29 maj 2018. https://www.fokus.se/2018/05/kodknackaren-tog-oss-bakat-i-tiden/. Läst 12 januari 2021. 
  6. ^ ”Det var mest män som kom från stäppen”. Forskning & Framsteg. 24 februari 2017. https://fof.se/tidning/2017/4/artikel/det-var-mest-man-som-kom-fran-stappen. Läst 12 januari 2021. 
  7. ^ Presskontakt; Pressinformatör; Forskning, utbildning; Liwondnqa.laKodtffdrmaclr@zbuadmdmeg.uxxu.vysegn; 018-471 1959; 070-425 08 64. ”DNA från Dödahavsrullarna ger ledtrådar till historiska gåtor”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/uu/pressreleases/dna-fraan-doedahavsrullarna-ger-ledtraadar-till-historiska-gaator-3004559. Läst 12 januari 2021. 
  8. ^ ”Mattias Jakobsson”. scholar.google.se. https://scholar.google.se/citations?user=v6rlOV0AAAAJ&hl=en. Läst 12 januari 2021. 
  9. ^ ”Han utforskar den moderna människans släktträd”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Arkiverad från originalet den 8 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210208020921/https://kaw.wallenberg.org/forskning/han-utforskar-den-moderna-manniskans-slakttrad. Läst 12 januari 2021. 
  10. ^ Kagg, Ulrika Boschloo. ”Forskarprofilen Mattias Jakobsson - Uppsala universitet”. www.uu.se. Arkiverad från originalet den 12 november 2020. https://web.archive.org/web/20201112000414/https://www.uu.se/nyheter-press/forskarprofiler/forskarprofilen-mattias-jakobsson/. Läst 12 januari 2021. 
  11. ^ Malmberg, Anna. ”Uppsala får flera nya Wallenberg Academy Fellows - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=3036&typ=artikel. Läst 12 januari 2021. 
  12. ^ ”Fem forskare får dela på 24 miljoner kronor”. Göran Gustafssons stiftelser. https://news.cision.com/se/kungl--vetenskapsakademien/r/fem-banbrytande-forskare-far-dela-pa-24-miljoner-kronor,c9748261. Läst 12 januari 2021. 
  13. ^ ”Atlas med förhistoriskt DNA ger ny bild av människans ursprung”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. https://kaw.wallenberg.org/forskning/atlas-med-forhistoriskt-dna-ger-ny-bild-av-manniskans-ursprung. Läst 12 januari 2021. 
  14. ^ ”Wallenberg Scholars” (på engelska). Knut and Alice Wallenberg Foundation. https://kaw.wallenberg.org/en/wallenberg-scholars-0. Läst 13 januari 2021. 
  15. ^ ”Forskarprofilen: Mattias Jakobsson”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230509172649/https://www.iob.uu.se/forskning/forskarportratt/mattias-jakobsson/. Läst 9 maj 2023. 

Externa länkar redigera

  • Föreläsning i samband med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses 100-årsjubileum