Mathias Spihler, född omkring 1640, Södermalm, Stockholm, död i februari 1691, Stockholm (eller december 1690, första själaringning 23/12 s.å.) var en svensk arkitekt och byggmästare samt kapten vid dåvarande kungliga fortifikationskontoret.

Mathias Spihler
Personfakta
Född1640[1][2]
FödelseplatsSödermalm
Död28 februari 1691[1]
DödsplatsStockholm[3]
Arbeten
Betydande projektKungsholms kyrka
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Biografi

redigera
 
Kungsholms kyrka (Ulrika Eleonora kyrka), Mathias Spihlers främsta verk.

Pappans yrke som var sillpackarålderman, modern var baderska. När sonen blev en namnkunnig arkitekt lade han till ett "h" till efternamnet Spiler. Spihler var elev till Jean de la Vallée och lärde först till ingenjör. Han var under år 1670 Jean de la Vallées medhjälpare vid bygget av Katarina kyrka och övertog dennes befattning vid kyrkan hösten 1671.

År 1675 var han Stockholms stads "Werkmästare", för vilken befattning han uppbar 300 daler silvermynt i lön. Han hade även tillsyn över "Skanzarna i Stockholms skärgård" och reparerade "Waxholms Bohmen". Spihler var ingen kunglig arkitekt utan frilansande och som sådan bildade han ursprunget till dagens enskilda arkitektkontor. I och med att de privata uppdragen avtog efter Karl XI:s reduktion tog han tjänst som fortifikationsingenjör och medverkade till att bygga ut de svenska befästningarna och att utbilda volontärer i yrket. Spihler utarbetade tillsammans med sin chef Erik Dahlbergh prototypen för det svenska överstebostället som i sin tur kom att bilda urtypen för den svenska så kallade karolinska herrgården.

Spihler var både kronans och adelns arkitekt och ritade allt från kyrkor och magasin till slottsliknande gårdsanläggningar. Hans kanske främsta verk är Ulrika Eleonora kyrka i Stockholm där han också begravdes 1690. Spihler var gift med Jean de la Vallées dotter Margareta de la Vallée.

Byggnadsverk (urval)

redigera
 
Van der Nootska palatset, Stockholm, stuckornament i fasaden.
 
Drottninghuset i Stockholm.

Källor

redigera

Externa länkar

redigera
  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ KulturNav, Mathias Spieler, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]