Wikipedia

Mary Augusta Ward

Mary Augusta Ward, född 11 juni 1851 i Hobart, Tasmanien, död 24 mars 1920 i London, var en brittisk romanförfattare som skrev under sitt namn som gift, Mrs. Humphry Ward.

Mary Augusta Ward
FöddMary Augusta Arnold
11 juni 1851[1][2][3]
Hobart[4], Australien
Död24 mars 1920[2][5][6] (68 år)
London
Andra namnMrs. Humphry Ward
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningFörfattare[7], barnboksförfattare, litteraturredaktör
MakeHumphry Ward[8][9]
BarnDorothy Mary Ward (f. 1875)[10]
Arnold Ward (f. 1876)[10][8]
Janet Trevelyan (f. 1879)[8]
FöräldrarThomas Arnold[8]
Julia Sorrell[10][8]
Utmärkelser
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Ungdomen redigera

Mary Augusta Arnold föddes i Hobart i Tasmanien i Australien 1851. Hon var dotter till Tom Arnold, professor i litteratur, och Julia Sorrell. Hennes farbror var poeten Matthew Arnold och hennes farfar var Thomas Arnold, som varit rektor för Rugby School. Hennes syster som hette Julia gifte sig med Leonard Huxley, son till Thomas Huxley och deras söner var Julian Huxley och Aldous Huxley. Som ung kvinna gifte sig Mary med Humphry Ward, författare och redaktör.

Thomas Arnold blev medlem i den romersk-katolska kyrkan 12 januari 1856, vilket gjorde honom så impopulär på sitt arbete att han gav upp och återvände till England med sin familj. Mary Arnold firade sin femte födelsedag någon månad innan de reste och hon hade ingen ytterligare kontakt med Tasmanien därefter. Thomas Arnold hade till en början svårt att få ihop till familjens levebröd och hans äldsta barn tillbringade mycket tid hos sin farmor. Mary Augusta fick sin utbildning vid olika internatskolor, och vid 16 års ålder återvände hon för att bo hos sina föräldrar i Oxford där hennes far arbetade som lektor i historia.

6 april 1872 gifte hon sig. Under de nästkommande nio åren bodde hon i Oxford. Hon hade nu lärt sig franska, tyska, italienska, latin och grekiska. Hon odlade ett intresse för samhälls- och utbildningsfrågor och gjorde trevande försök inom litteraturen. Hon lade till spanska till sina tidigare språkkunskaper, och 1877 författade hon ett stort antal biografier om tidiga spanska kyrkomän för Dictionary of Christian Biography.

 
Huxley- och Arnolds familjeträd.

Karriär redigera

Mary Augusta Ward började sin karriär med att skriva artiklar för tidningar medan hon arbetade på en barnbok som gavs ut 1881 med titeln Milly and Olly. Hennes romaner behandlar religiösa teman enligt de viktorianska värden som hon själv levde efter. Hennes popularitet spred sig från Storbritannien till USA. Enligt New York Times, var hennes bok Lady Rose's Daughter den roman som såldes mest i USA under 1903. Enligt samma källa var hennes roman The Marriage of William Ashe bästsäljare under 1905. Hennes mest populära bok var den religiösa romanen Robert Elsmere som beskriver en religiös kris hos en ung pastor och hans familj.

Ward hjälpte till med etableringen av en organisation för arbete och undervisning bland de fattiga och var en av grundarna av Women's National Anti-Suffrage League (kvinnornas nationella anti-rösträttsförbund) 1908. I denna anda skrev hon en del under namnet "Mrs. Humphry Ward". Mary Wards avsikt var att uppnå ett mer jämlikt samhälle och hon etablerade utbildningsinstitut först vid Marchmont Hall och senare vid Tavistock Place i Bloomsbury. Dessa kallades från början Passmore Edwards Settlement, efter dess donator John Passmore Edwards, men efter Wards död byttes namnet till Mary Ward Settlement. Mary Ward Centre fortsätter som ett läroinstitut för vuxna.

Sommaren 1908 tillfrågades hon av George Nathaniel Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston och William Cremer om att bli den första ordföranden för Storbritanniens anti-rösträttsförbund. Ward accepterade och startade utgivningen av Anti-Suffrage Review. Hon publicerade ett stort antal artiklar inom ämnet, samtidigt som två av hennes romaner, The Testing of Diana Mallory och Delia Blanchflower, användes som plattform för att kritisera suffragetterna. I en artikel från 1909 i The Times, skrev Ward att konstitutionella, legala, finansiella, militära och internationella problem var problem som endast män kunde lösa.

Under första världskriget, ombads hon av Theodore Roosevelt att skriva en serie artiklar för att förklara för amerikaner vad som hände i Storbritannien under kriget.

Död redigera

Mary Augusta Ward dog i London och begravdes i Aldbury i Hertfordshire, nära sitt lantställe Stocks House.

Stiftelser, organisationer och Institutioner redigera

 
The Mary Ward settlement, Tavistock Place, London.

Bibliografi redigera

Bibliografi (utgivet på svenska) redigera

  • Robert Elsmere (översättning Victor Pfeiff, Seelig, 1889-1890) (Robert Elsmere, 1888)
  • Hvita kronan (översättning Torild Arnoldson, Fria ordet, 1892)
  • David Grieves historia (översättning Anna Hamilton-Geete, Geber, 1893) (The History of David Grieve, 1892)
  • Helbeck af Bannisdale (översättning Pontus Dahlander, Svithiod, 1899) (Helbeck of Bannisdale, 1898)
  • Eleanor (1902) (Eleanor, 1900)
  • Af förnäm härkomst (översättning Eva Wahlenberg, Geber, 1903) (Lady Rose's daughter, 1903)
  • Isabel Bretherton (översättning K.W. (dvs. Kerstin Wenström), 1903)
  • Mellan tvenne kvinnor (översättning Eva Wahlenberg, Geber, 1904) (Sir George Tressady, 1896)
  • William Ashe och hans hustru (översättning Ebba Walldén, Hierta, 1905) (The Marriage of William Ashe, 1905)
  • Fenwicks karriär (översättning Henning Wendell, Hierta, 1906) (Fenwick's Career, 1906)
  • Diana Mallory (översättning Alma Faustman, Hierta, 1909) (The Testing of Diana Mallory, 1908)
  • Ett Canadas barn (översättning Signild Wejdling, Nordiska förlaget, 1910) (Canadian Born, 1910)
  • Hjärtan som mötas (B. Wahlström, 1915)
  • Krigets maskineri (anonym översättning?, Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon, 1917) (England's Effort, Six Letters to an American Friend, 1916)
  • Samhällets dom (anonym översättning, Bonnier, 1921)

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mary Augusta Ward, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Mrs. Humphry Ward, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Mary Augusta Ward, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
  5. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Mary Augusta Arnold, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ FemBios databas, Mary Ward (Mrs. Humphry Ward), läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mary_Augusta_Ward&oldid=54346223”