Öppna huvudmenyn

Marilyn Monroe

Amerikansk skådespelerska och fotomodell

Marilyn Monroe, född Norma Jeane Mortenson (men med dopnamnet Norma Jeane Baker) den 1 juni 1926 i Los Angeles i Kalifornien, död 5 augusti 1962 i Brentwood i Los Angeles i Kalifornien, var en amerikansk skådespelare, fotomodell och sångare. Monroe spelade ofta "blonda bombnedslag" i komedier och blev en av de mest populära sexsymbolerna under 1950-talet som har behållit sin ikonstatus inom populärkulturen.

Marilyn Monroe
Marilyn Monroe, 1953.
Marilyn Monroe, 1953.
FöddNorma Jeane Mortenson
1 juni 1926
Los Angeles, Kalifornien, USA
Död5 augusti 1962 (36 år)
Brentwood, Los Angeles, Kalifornien, USA
Andra namnNorma Jeane Baker
Norma Jeane Dougherty
Norma Jeane DiMaggio
Aktiva år1945–1962
MakeJames Dougherty
(1942–1946; skilda)
Joe DiMaggio
(1954–1954; skilda)
Arthur Miller
(1956–1961; skilda)
Betydande roller
Lorelei Lee i Herrar föredrar blondiner
Flickan i Flickan ovanpå
Chérie i Bus stop
Elsie i Prinsen och balettflickan
Sugar "Kane" Kowalczyk i I hetaste laget
IMDb SFDb

Marilyn Monroe photo pose Seven Year Itch.jpg

Marilyn Monroe inledde sin karriär som fotomodell vilket ledde till att hon kontrakterades av Twentieth Century-Fox (1946–1947) och Columbia Pictures (1948). Efter en räcka små filmroller skrev hon ett nytt kontrakt med Fox 1951. Under de närmaste två åren blev hon en populär skådespelare och gjorde roller i flera komedifilmer, däribland Plats för skratt (1951) och Föryngringsprofessorn (1952), samt i dramafilmer som Urladdning (1952) och Drama på hotell (1952). 1953 hade Monroe hunnit bli en av de största Hollywoodstjärnorna och spelade huvudroller i noirfilmen Niagara och komedier som Herrar föredrar blondiner och Hur man får en miljonär, vilka etablerade hennes image som "dum blondin". Samma år användes foton på henne både som mittuppslag och som omslag på första utgåvan av herrtidningen Playboy. Trots att hon spelade en stor roll både i skapandet och förvaltandet av sin offentliga profil under hela sin karriär blev hon besviken när hon typecastades. I början av 1954 avstängdes hon en period för att hon vägrade spela en anvisad roll, men återkom sedan för att spela huvudrollen i en av de största publiksuccéerna under hennes karriär, Flickan ovanpå (1955).

När studion fortfarande visade sig ovillig att ändra Monroes kontrakt, grundade hon ett produktionsbolag i slutet av 1954, som hon namngav Marilyn Monroe Productions (MMP). Hon ägnade 1955 åt att bygga upp sitt företag samt att börja studera metodskådespeleri på Actors Studio. Mot årets slut förnyade Fox hennes kontrakt, vilket gav henne större kontroll och högre lön. Hennes följande roller inkluderar en kritikerrosad insats i Bus Stop (1956) samt hennes produktionsbolags första egna produktion, Prinsen och balettflickan (1957). Monroe erhöll en Golden Globe för sin roll i I hetaste laget (1959), en succé såväl kommersiellt som bland kritiker. Monroes sista färdigställda film var dramat De missanpassade (1961), med manus av hennes make Arthur Miller.

År 1999 rankades Marilyn Monroe som den sjätte största kvinnliga filmstjärnan genom tiderna av American Film Institute.[1]

BiografiRedigera

Tidiga årRedigera

 
Mrs. Norma Jeane Dougherty i veckotidningen Yank, 1945.

Hon föddes som Norma Jeane Mortenson, men fick dopnamnet Norma Jeane Baker. Hennes mor hette Gladys Pearl Baker (1902–1984), men vem fadern var är oklart.[2] På födelsebeviset står Martin Edward Mortenson, Gladys andre make, men de flesta är eniga om att han inte var flickans biologiske far, då paret hade separerat. Sannolikt var det istället försäljaren Charles Stanley Gifford, en man som lämnade Gladys då hon berättade om graviditeten.[3]

Barnet hamnade hos fosterföräldrarna Wayne och Ida Bolender fram till sju års ålder, då modern tog hem henne. Några år senare blev Gladys Pearl Baker psykiskt sjuk, liksom båda hennes föräldrar varit och flickan togs om hand av mammans bästa väninna, Grace, under några år. När hon gifte sig 1935 hamnade Marilyn Monroe på barnhem och så mycket som tolv olika fosterhem, där hon utsattes för övergrepp och försummelse. I september 1941 tog Grace henne tillbaka och Marilyn Monroe lärde då känna grannpojken James Dougherty, som skulle komma att bli hennes förste make. Hon gifte sig med honom den 19 juni 1942, då hon var sexton år. Deras äktenskap varade i fyra år, till den 13 september 1946.

KarriärRedigera

Marilyn Monroes karriär började med att fotografen David Conover upptäckte henne den 2 augusti 1945. Den 26 augusti 1946 skrev hon sitt första kontrakt med Twentieth Century Fox. Hon tjänade 125 dollar i veckan och färgade sitt hår blont och ändrade sitt namn till Marilyn Monroe, efter sin mormors efternamn. Namnet togs fram tillsammans med skådespelaren Ben Lyon som ordnade den provspelning som gav henne filmkontrakt. Hennes första filmroll var som växeltelefonist i filmen Skandalflickan (1947). Det var filmen Niagara (1953) som gjorde henne stor och hon fick mer framträdande roller, som exempelvis i Herrar föredrar blondiner (1953) och Hur man får en miljonär (1953).

Den 14 januari 1954 gifte Monroe om sig med basebollspelaren Joe DiMaggio. Monroes kändisskap och hennes status som sexsymbol blev ett slag för deras förhållande och nio månader senare, den 27 oktober 1954, skilde de sig.

År 1959 medverkade Marilyn i I hetaste laget och vann en Golden Globe Award för bästa kvinnliga huvudroll – musikal eller komedi.

Den 29 juni 1956 gifte Monroe sig med sin tredje man, dramatikern Arthur Miller. Miller var med och skrev en del av filmen De missanpassade (1961). Den kvinnliga rollfiguren var speciellt skriven för Monroe. Den var hennes sista fullbordade film. Monroes och Millers förhållande tog slut den 20 januari 1961. 1962 fick hon en Golden Globe igen, för "Female World Film Favorite".

Marilyn Monroe gjorde 30 filmer och lämnade endast en ofullbordad, Something's Got to Give (1962).

Död och eftermäleRedigera

 
Marilyn Monroe med bland andra Robert och John F. Kennedy den 19 maj 1962.
 
Marilyn Monroe 1962, fotograferad av George Barris.
 
"Pink Marilyn" av James Gill, (2008).

Tidigt på morgonen den 5 augusti 1962 avled Marilyn Monroe i sömnen efter en överdos av barbiturater. Hon avled i sitt hem på 12305 5th Helena Drive i Los Angeles-stadsdelen Brentwood. Det har aldrig blivit helt klarlagt hur och varför Monroe dog. Det finns konspirationsteorier om att hon blivit mördad och att mordet var knutet till familjen Kennedy, då John F. Kennedy precis hade avslutat en affär med Marilyn Monroe. Vissa sådana teorier menar att exempelvis CIA eller Federal Bureau of Investigation skulle ha "ordnat" Monroes död för att undvika ett äventyrande av presidentämbetet.

Monroes död har givit upphov till omfattande mytbildning och spekulation. Under sitt utåt sett glamorösa liv var hon dock ofta olycklig och led av dåligt självförtroende. Vid tiden för sin död befann hon sig i en av sina depressionsperioder.[4] Obducenten Thomas Noguchi uppgav att dödsfallet sannolikt var självmord.

Marilyn Monroe är begravd på Westwood Village Memorial Park Cemetery i Los Angeles.[5][6]

Asteroiden 3768 Monroe är uppkallad efter henne.[7]

FilmografiRedigera

År Filmtitel Originaltitel Roll Regissör
1947 Skandalflickan The Shocking Miss Pilgrim Teleoperatör (röst; ej krediterad) George Seaton
1947 Dangerous Years Dangerous Years Evie Arthur Pierson
1948 Som skapt för mej You Were Meant for Me Flapper (ej bekräftad och ej krediterad) Lloyd Bacon
1948 Tjo, vad vi har livat! Scudda Hoo! Scudda Hay! Betty (ej krediterad) Hugh Herbert
1948 Åskmolnet och juvelen Green Grass of Wyoming Square Dancer (ej krediterad) Louis King
1948 Ladies of the Chorus Ladies of the Chorus Peggy Martin Phil Karfson
1949 Sardinmysteriet Love Happy Grunions klient David Miller
1950 Vilda takter i Tomahawk A Ticket to Tomahawk Clara (ej krediterad) Richard Sale
1950 I asfaltens djungel The Asphalt Jungle Angela Phinlay John Huston
1950 Sista ronden Right Cross Dusky Ledoux (ej krediterad) John Sturges
1950 Johnny gör sensation The Fireball Polly Tay Garnett
1950 Allt om Eva All About Eve Miss Claudia Caswell Joseph L. Mankiewicz
1951 Home Town Story Home Town Story Iris Martin Arthur Pierson
1951 Plats för skratt As Young as You Feel Harriet Harman Jones
1951 Love Nest Love Nest Roberta Stevens Joseph M. Newman
1951 Gift dej mamma Let's Make It Legal Joyce Mannering Richard Sale
1952 Urladdning Clash by Night Peggy Fritz Lang
1952 Vi är inte gifta! We're Not Married! Anabel Norris Edmund Goulding
1952 Drama på hotell Don't Bother to Knock Nell Forbes Roy Baker
1952 Livets glada karusell (delen "The Cop and the Anthem") O. Henry's Full House Streetwalker Henry Koster
1952 Föryngringsprofessorn Monkey Business Lois Laurel Howard Hawks
1953 Niagara Niagara Rose Loomis Henry Hathaway
1953 Herrar föredrar blondiner Gentlemen Prefer Blondes Lorelei Lee Howard Hawks
1953 Hur man får en miljonär How to Marry a Millionaire Pola Debevoise Jean Negulesco
1954 Floden utan återvändo River of No Return Kay Weston Otto Preminger
1954 Sex i elden There's No Business Like Show Business Vicky Walter Lang
1955 Flickan ovanpå The Seven Year Itch The Girl Billy Wilder
1956 Bus Stop Bus Stop Cherie Joshua Logan
1957 Prinsen och balettflickan The Prince and the Showgirl Elsie Marina Laurence Olivier
1959 I hetaste laget Some Like It Hot Sugar Kane Kowalczyk Billy Wilder
1960 Låt oss älska Let's Make Love Amanda Dell George Cukor
1961 De missanpassade The Misfits Roslyn Taber John Huston
1962 Something's Got to Give Something's Got to Give Ellen Wagstaff Arden George Cukor

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

NoterRedigera

  1. ^ ”AFI's 100 YEARS...100 STARS” (på engelska). American Film Institute. http://www.afi.com/100years/stars.aspx. Läst 3 december 2008. 
  2. ^ Marilyn Monroe Biography (engelska)
  3. ^ Summers, Anthony (1985) (på eng). Goddess: the secret lives of Marilyn Monroe. London: Gollancz. sid. 5. Libris länk. ISBN 0-575-03641-9 
  4. ^ Banner 2012, s. 312
  5. ^ The Death of Marilyn Monroe (engelska)
  6. ^ The Death of Marilyn Monroe: Theories (engelska)
  7. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3768) Monroe. Springer Berlin Heidelberg. sid. 319. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3764. Läst 6 augusti 2017 

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera