Marik Vos-Lundh

Marie-Anne (Marik) Vos-Lundh, född Marie-Anne Ericsson 3 juni 1923 i Petrograd, Sovjet, död 13 juli 1994 på Gotland, var en svensk scenograf, kostymtecknare och målare. Vos-Lundh var under flera decennier knuten till Dramatiska teatern i Stockholm. År 1984 vann hon en Oscar för kostymerna i Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander.^[1]

Biografi redigera

Hon var dotter till tjänstemannen Rudolf Ericsson och Kira Spoerhase och gift 1947–1959 med redaktören Bengt Olof Vos och från 1962 med perukmakaren Börje Lundh. Marik Vos-Lundhs far var svensk och modern ryska. Vos-Lundh flyttade till Sverige 1932 och studerade målning vid Tekniska skolan 1939–1943 och vid Otte Skölds målarskola 1940–1945. Samtidigt var hon elev till Sven Erik Skawonius vid Dramatiska teaterns dekorationsateljé. Under sin studietid utförde hon dekorationer för Stockholms studentteater. Hon anställdes som dekoratör och kostymtecknare vid Dramaten 1946 där hon utsågs till dekorationschef 1963 och produktionschef 1964. Hon blev teaterns planeringsledare 1970. Under sina år vid Dramaten arbetade hon med framstående regissörer som Olof Molander, Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Efter att hon slutade vid Dramaten 1982 började hon frilansa som scenograf och kostymtecknare, samt ägnade sig åt måleri, konsthantverk och fåruppfödning på Gotland. Vos-Lundh arbetade även med film, under drygt tjugo år samarbetade hon med Ingmar Bergman på hans filmproduktioner. Hon Oscarsnominerades för sina kostymer till Bergmanfilmerna Jungfrukällan (1961) och Viskningar och rop (1972). 1982 vann hon en Oscar för kostymerna i Fanny och Alexander och blev även nominerad till den engelska BAFTA Award^[2]. Vos-Lundh arbetade huvudsakligen med en enkel uppbyggnad av scenografin med få färger som hon accentuerade i dräkterna och hon medverkade i ett hundratal uppsättningar på Dramatens olika scener. Hennes bilkdkonst består av oljemålningar och akvareller. Vos-Lundh är bland annat representerad vid Scenkonstmuseet^[3].

Teater redigera

Scenografi och kostym redigera

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater	Noter
1951	Amorina	Carl Jonas Love Almqvist	Alf Sjöberg	Dramaten	Kostym
1951	Diamanten Der Diamant	Friedrich Hebbel	Rune Carlsten	Dramaten	Scenografi och kostym
1956	Ett dockhem Et Dukkehjem	Henrik Ibsen	Helge Hagerman	Riksteatern^[4]	Scenografi
1959	Den politiske kannstöparen Den Politiske Kandestøber	Ludvig Holberg	Rune Carlsten	Dramaten/ Folkan	Scenografi och kostym
1961	Yerma	Federico García Lorca	Bengt Ekerot	Dramaten	Scenografi och kostym
1963	Tiggarens opera The Beggar's Opera	John Gay	Per-Axel Branner	Dramaten
1972	Vildanden	Henrik Ibsen	Ingmar Bergman	Dramaten	Scenografi^[5]
1972	Sånt folk!, revy	Carl Zetterström	Lars Amble	Maximteatern	Kostym^[6]