Marie Laurencin, född 31 oktober 1883 i Paris, Frankrike, död 8 juni 1956 i Paris, var en fransk målare och grafiker.

Marie Laurencin
Född31 oktober 1883[1][2][3]
Paris 10:e arrondissement, Frankrike
Död8 juni 1956[1][2][4] (72 år)
Paris
BegravdPère-Lachaise
kartor och Grave of Marie Laurencin
Andra namnLouis Lalanne
Medborgare iFrankrike[5]
SysselsättningMålare[6], illustratör, poet[6], scenograf, gravör, konstnär[7]
MakeOtto von Wätjen
(g. –1920)
PartnerGuillaume Apollinaire (1907–)
Webbplatsmarielaurencin.com
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Marie Laurencin debuterade som lyriker under pseudonymen Louise Lalanne. Hon kom tidigt i kontakt med kubisterna, och blev elev till Kees van Dongen.[8] Hon utvecklade senare en spröd, raffinerad, personlig stil, framför allt i bilder av barn och unga flickor.[9]

Laurencin skildrade särskilt den mondäna kvinnan i en förfinad pastellkolorit, och målade i såväl olja som akvarell. Hon utförde även grafiska blad, illustrerade böcker och gjorde scenografier och ritningar till kostymer för teatern med mera.[8][10]

Hon hade ett förhållande med Guillaume Apollinaire och de två avbildas i Henri Rousseaus dubbelporträtt Musan inspirerar poeten från 1908–1909. Laurencin är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum.[11]

Våren 1925 deltog Marie Laurencin i en samlingsutställning på Alfred Flechtheims Galerie i Berlin, vilket ledde till att stadsmuseeet i Ulm förvärvade en oljemålning av henne. Åtta år senare, sensommaren 1933, deltog hennes porträtt av en flicka på en konstpolitisk utställning anordnad av en nytillträdd, nationalsocialistisk museistyrelse. Utställningen fick namnet "Zehn Jahre Ulmer Kunstpolitik" ("Tio år av konstpolitik i Ulm") och berättade var bland annat Laurencins målning (och andras) hade inköpts och hur mycket de hade kostat skattebetalarna under en tioårsperiod. Detta populistiska grepp hade redan använts på andra håll i landet och skulle användas många fler gånger framöver i en drygt tio år lång estetisk, politisk och rasistisk folkrörelsekampanj kallad Entartete Kunst. Den 26 augusti 1937 beslagtog så Propagandaministeriet i Nazityskland Marie Laurencins oljemålning Mädschenbildnis, daterad till omkring 1924, med måtten 65x54cm, på Stadtmuseum i Ulm. Målningen lagrades därefter i Schloss Schönhausens värdedepå fram till sommaren 1939, då den såldes på en auktion som kallades "Gemälde und Plastiken moderner Meister aus deutschen Museen" ("Målningar och skulpturer av moderna mästare från tyska museer") i den schweiziska staden Luzern. Den ropades in av det belgiska museet Le Musée d’Art moderne et d’Art contemporain i Liège.

Marie Laurencin har sedan 2017 ett eget museum i Tokyo. Det grundades redan 1983 i Nagano, till hundraårsminnet av hennes födelse, av samlaren Masahiro Takano, men av olika skäl flyttades det med början 2011 till huvudstaden. Museet hyser 600 av hennes verk.

Marie Laurencin har även en kraterVenus uppkallad efter sig.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Marie Laurencin, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Marie Laurencin, Léonoredatabasen (på franska), Frankrikes kulturministerium, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Marie Laurencin, CLARA (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Concise Dictionary of Women Artists, Fitzroy Dearborn Publishers och Routledge, 2001, ISBN 978-1-57958-335-4.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] ”Marie Laurencin”. Store norske leksikon. http://snl.no/Marie_Laurencin. Läst 7 maj 2013. 
  9. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  10. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1039 
  11. ^ Göteborgs konstmuseum

Externa länkar redigera