Mariatorget

park på Södermalm i Stockholm

Mariatorget, före 1959 Adolf Fredriks torg, är ett parkliknande torgSödermalm i centrala Stockholm. Det är beläget mellan Hornsgatan 31 och S:t Paulsgatan 24 och omges av två gator med samma namn som torget.

Mariatorget
Mariatorget 2012a.jpg
Mariatorget mot norr, Hornsgatan rakt fram.
Anlagt1600-talet
Namngivet1959
1768
Tidigare namnAdolf Fredriks torg
Hornstorget
Läge
PlatsSverige Stockholm, Sverige
Anknyter tillHornsgatan, Sankt Paulsgatan
Betydelse
MonumentTors fiske
ByggnaderHotel Rival, S:t Paulskyrkan

HistoriaRedigera

 
Parken på Petrus Tillaeus karta, 1733.
 
Adolf Fredriks torg på Heinrich Neuhaus panorama, 1870.

Torget anlades under 1760-talet och var innan dess en parkanläggning som ingick i den stora Daurerska egendomen där Carl Michael Bellman föddes 1740 och växte upp. På Petrus Tillaeus karta från 1733 upptar parken större delen av kvarteret Rosendal.

Man har även antagit att det var möjligtvis Drottning Kristina som beslutade om dess anläggande under 1650-talet. Mot det talar dock att inget torg framgår på Södermalms första regleringsplan från 1641[1] och inte heller på tomtkartan över kvarteret Rosendal i Holms tomtbok från 1679.[2] På 1702 års karta över Stockholm är en park redovisad här. Under 1700-talet har torget namn som Horns Torget, Horns Torg och Nya Torget wid Hornsgatan. Det senare användes på en tomtregleringskarta från mars 1764 når torget fick sin nuvarande form.[3] Vid denna tid användes torget ibland som avrättningsplats.[4]

År 1768 döptes torget om till Adolf Fredriks torg efter Sveriges dåvarande kung Adolf Fredrik, dock på villkor från denne att det inte skulle användas för avrättningar. Under det sena 1700-talet användes torget bland annat av Gustav III för en av hans tornerspel 1777. Torget var även platsen där Gustav III avtackade Stockholms borgerskaps militärkårer efter deras vakttjänst i staden efter Ryska kriget 1788–1790. På 1770-talet byggdes det Sutherska huset vid torgets östra sida (dåvarande Adolf Fredriks torg nr 1). Byggnaden kom från 1811 att hysa den Philipsenska Skolinrättningen.[5]

Åren 1875–1876 restes S:t Paulskyrkan för stadens första metodistförsamling. Dock omformades torget 1897 och Adolf Fredriks torg gestaltades nu åter som en park. Den mäter 140 × 80 meter, varav parkdelen är 130 × 60 meter (0,8 hektar). I centrum av parken ligger bronsfontänen "Tors fiske" av Anders Wissler, rest 1903. Runt fontänen finns grusgångar, planteringar och gräsmattor. I parkens södra ände står kopior av statyerna "Tjusningen" och "Snöklockan" av Per Hasselberg. I nordöstra delen finns en byst i brons föreställande Emanuel Swedenborg av Gustaf Nordahl, 1973.

Fram till 1 oktober 1905 var torget ett salutorg med 32 stånd. År 1923 föreslog Namnberedningen att torget skulle byta namn till Mariatorget för att undvika förväxling med Adolf Fredriks kyrka som ligger på Norrmalm. Namnbytet skedde dock först 1959, i samband med planerandet av den tunnelbanestationen Mariatorget som kom att placeras något hundratal meter söder om torget.

År 2003 öppnade Hotel Rival efter en om- och tillbyggnad av tidigare Hotel Aston och biografen Rival. Biografen invigdes med en prolog av Karl Gerhard den 26 december 1937, och med filmen Kronans pärlor.

Ljud på MariatorgetRedigera

Hösten 2012 invigdes fyra ljudverk med gömda högtalare på Mariatorget. Tre är “Ljudrum” där ljuden är hämtade från de fyra elementen - jord, eld, vatten och luft. De bildar tre avgränsade ljudområden eller ljudrum, två av dem ligger mot Hornsgatan och ett mot Sankt Paulsgatan. Det fjärde ljudverket ligger också mot Sankt Paulsgatan och kallas “Spelrum”, där gungans rörelse ger en rofylld upplevelse. Ljudverken är utformade av Björn Hellström på Konstfack tillsammans med bland annat Interakiva Institutet, Stockholms universitet och Trafikkontoret.[6]

Konstnärlig utsmyckningRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Kvarteret Rosendal, Södermalm 1641
  2. ^ Kvarteret Rosendahl i Holms tomtbok, 1679.jpg
  3. ^ Tomtregleringskarta för "Nya Torget vid Hornsgatan" 1764-03-13
  4. ^ Stockholm, handbok för resande. C A Bagges förlag. Sid 75
  5. ^ Stockholm, handbok för resande. C A Bagges förlag. Sid 75
  6. ^ Informationsskylt på platsen

KällorRedigera

Externa länkarRedigera