Maria Wine, egentligen Karla Marie Lundkvist,[2] född Petersen[3] den 8 juli 1912 i Köpenhamn, Danmark, död 22 april 2003 i Solna, Stockholms län,[2] var en svensk författare och poet av danskt ursprung.

Maria Wine
Maria Wine 1950.
Maria Wine 1950.
Född8 juli 1912
Köpenhamn, Danmark Danmark
Död22 april 2003 (90 år)
Solna, Stockholms län
YrkeFörfattare
NationalitetSverige[1]
SpråkSvenska
Verksam19432003
GenrerPoesi, prosa
Litterära rörelserModernism
PriserBellmanpriset
Make/makaArtur Lundkvist (1936–hans död 1991)
Artur Lundkvist och Maria Wine (nr två och tre från vänster) 1947.
Britt-Marie Jerns byst över Maria Wine i Maria Wines park i Solna.

Hon var från 1936 gift med författaren Artur Lundkvist. Maria Wines park i Råsunda är uppkallad efter henne.

Bakgrund

redigera

Maria Wine, då Karla Petersen, föddes i Köpenhamn den 8 juli 1912. Som fyraåring lämnades hon av sin mor till ett barnhem där hon fick stryk och vantrivdes. Så småningom fick hon komma till ett fosterhem, men inte heller där kunde hon känna någon trygghet.

Vändpunkten kom i juni 1936 då hon som tjugofyraåring skulle åka på semester till Rørvig, och under tågresan träffade sin blivande make, den svenske författaren Artur Lundkvist. De började brevväxla och gifte sig senare samma år. Hon flyttade med honom hem till Sverige, där hon lärde känna den litterära världen. Uppmuntrad och inspirerad av sin man började hon skriva. Hon skrev på svenska och valde författarnamnet Maria Wine efter sitt andranamn och sin mors släktnamn.[4]

Wines diktning

redigera

Maria Wines tidiga upplevelser av utsatthet går igen i hennes författarskap. Hon skildrade de bittra barndomsupplevelserna i de självbiografiska prosaskisserna Man har skjutit ett lejon (1951) och Virveldans (1953). Hon debuterade 1942 med dikter i den litterära kalendern Horisont och utkom 1943 med sin första egna bok, den modernistiska diktsamlingen Vinden ur mörkret, följd av Naken som ljuset (1945) och Feberfötter (1948). Fram till sin död 2003 gav hon ut mer än trettio diktsamlingar och prosalyriska verk. Hennes sista diktsamling Gå på mossa publicerades 2001 i boken Dikter i urval 1942–2000.

Kärleken är ett genomgående tema i Wines diktning, den fria, erotiska, sensuella kärleken, hängivenheten, beroendet, men också komplikationerna. I de senare dikterna är makens sjukdom och död centrala teman. Den långa samvaron med Artur Lundkvist har hon skildrat i memoarboken Minnena vakar (1994).

Bibliografi

redigera
  • 1943Vinden ur mörkret
  • 1945Naken som ljuset
  • 1947Feberfötter
  • 1948Ring i ring
  • 1950Född med svarta segel
  • 1951Man har skjutit ett lejon
  • 1953Virveldans
  • 1954Dikter 1942–1950
  • 1954Stenens källa
  • 1956Munspel under molnen
  • 1957Kanskes osäkra båt
  • 1958En bortkastad ros
  • 1959Skönhet och död
  • 1961Vinge
  • 1961Kärlek i svart och rött
  • 1963Jag i andra
  • 1964Talar fågel, talar jag
  • 1965Byta daggkåpa
  • 1967Svarta serenader
  • 1969Skärvor av pärlemor
  • 1970Där skönheten tigger sitt bröd
  • 1971Djurkrets
  • 1973Vredens och kärlekens hand
  • 1975Nattlandia
  • 1976Resor i glädje och fruktan
  • 1977Svårmodets mod
  • 1978Tala! Jag lyssnar
  • 1979Lövsus i moll
  • 1982Under höstens stjärnor
  • 1984Skuggan av molnet
  • 1985Kärleken: den ljusa, den mörka
  • 1987Den bevingade drömmen
  • 1991Men ändå en glädje
  • 1994Minnena vakar
  • 1997Utan längtan – inget liv
  • 2001Dikter i urval 1942–2000
Översättningar
  • 1948 – Afrikansk negerdiktning: ordspråk och dikter, berättelser och sägner (tolkade av Carl Kjersmeier, översatt från danskan av Maria Wine, Norstedt)
  • 1977Siv Cedering Fox: En dryck kallt vatten (Coeckelberghs)

Priser och utmärkelser

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM; Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ Artur Lundkvist och Maria Wines stiftelses hemsida Arkiverad 25 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 42-43. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9 

Webbkällor

redigera

Tryckta källor

redigera
  • Den svenska litteraturen V, Bonniers, 1989.
  • Agneta & Lars Erik Blomquist, Vem är vem i svensk litteratur, s. 238–39, 1999.
  • Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 42-43. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera