Öppna huvudmenyn

Maria Gustafva Albertina Sandel, född 30 april 1870 i Stockholm, död där 3 april 1927,[1] var en svensk författare.

Maria Sandel
Maria.sandel.jpg
Född30 april 1870
Stockholm
Död3 april 1927 (56 år)
Stockholm
YrkeFörfattare, journalist, sömmerska
NationalitetSvensk
Verksam1908 - 1927
Genrerproletärförfattare
Framstående verkDroppar i folkhavet (1924)
Maria Sandel 2.jpg
Debutbokens omslag från 1908

BiografiRedigera

Sandel var dotter till drängen Carl Gustaf Sandel och stickerskan Maria Charlotta Killander och fick en fattig uppväxt, vilket på den tiden innebar att tidigt bege sig ut i arbetslivet. Hon emigrerade till USA 1887 där hon arbetade som hembiträde i fyra år. Hon blev döv i tjugofemårsåldern och några år därefter drabbades hon även av en grav synnedsättning. Vid sekelskiftet drev hon tillsammans med modern, som också var döv, en mjölkbutik.

Hon blev socialdemokrat och engagerade sig 1896 i Stockholms allmänna kvinnoklubb (SAK), som verkade för kvinnans rättigheter och facklig organisering. Det var Sandel som namngav de socialdemokratiska kvinnornas nygrundade tidskrift Morgonbris. Hennes socialistiska och feministiska grundsyn kom att prägla författarskapet. Redan under amerikavistelsen hade hon medarbetat i emigranttidningen Nordstjernan. Hemkommen bidrog hon med kampdikter i arbetarpressen. Genom SAK fick hon kontakt med borgerliga feminister som hjälpte henne och modern till en bättre bostad och hon fick av Amalia Fahlstedt även rådet att sluta med kamplyriken och istället skildra sin egen vardagsmiljö.

Det rådet följde Sandel då hon 1908 lät publicera Vid svältgränsen och andra berättelser, liksom 1913 romanerna Virvel och Familjen Vinge. De är romantiserade och melodramatiska, men ger realistiska interiörer från tidens arbetarmiljöer. Den följande romanen Virveln från 1909 utspelas mot bakgrund av storstrejken 1909.

I de senare romanerna Häxdansen (1919), Droppar i folkhavet (1924) och Mannen som reste sig (1927) har Sandel utvecklats stilistiskt och personskildringen är mer individualiserad. Sandel var inspirerad av Charles Dickens och Martin Koch och moralen i hennes böcker återspeglar den hos arbetarrörelsen vid denna tid, nämligen att eftersträva självkontroll och kämpa mot de lägre drifterna för att uppnå bildning och värdighet.

Hennes romaner handlar om kvinnor från arbetarklassen, om klassrelaterade ämnen som strejker och solidaritet, och bifigurerna är ofta människor i samhällets utanförskikt. Hon berörde även känsliga ämnen som abort och homosexualitet i sina böcker.

Sandel var döv och levde tämligen ensam och under hela livet fattig och ogift. Efter hennes död blev en gata på Kungsholmen uppkallad efter henne, Maria Sandels gränd. Hon är gravsatt på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]

BibliografiRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Hitta graven”. Stockholms kyrkogårdsförvaltning. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/1/12/195/1. Läst 6 mars 2015. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera