Öppna huvudmenyn

Maria Goeppert-Mayer

tysk-amerikansk fysiker

Maria Goeppert-Mayer, född Göppert 28 juni 1906 i Kattowitz i Tyskland, nuvarande Polen, död 20 februari 1972 i San Diego i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker. Hon var professor vid University of California i San Diego i sydvästra USA. År 1963 mottog hon, tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen, Nobelpriset i fysik "för deras upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur".[10]

Maria Goeppert-Mayer Nobelpristagare i fysik 1963
Maria Goeppert-Mayer.jpg
Född28 juni 1906[1][2][3]
Katowice[4]
Död20 februari 1972[1][2][3]
San Diego
BegravdSan Diego
NationalitetTysk och Amerikan[5]
Alma materGöttingens universitet[5] Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker[5], kärnfysiker, universitetslärare[5]
ArbetsgivareColumbia University[6]
Johns Hopkins University (1930–1939)[6]
Sarah Lawrence College (1941–1942)[6]
Los Alamos National Laboratory (1945–)[6]
Argonne National Laboratory (1946–1959)[6]
University of California, San Diego (1960–1972)[6]
Känd förAtommodell
ReligionApostasi i katolicism
Make/makaJoseph Edward Mayer[5]
FöräldrarFriedrich Göppert[5]
UtmärkelserNobelpriset i fysik (1963)[7][8]
National Women's Hall of Fame (1996)[9]
Medlem av American Physical Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
NamnteckningMaria Goeppert-Mayer signature.JPG
Redigera Wikidata
Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelfesten 1963.

Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie "skal", ungefär som elektronerna utanför kärnan. De tres arbeten med skalmodellen inom kärnfysik var ett viktigt steg på vägen inom kvantgruppteori.

Som doktorand på Göttingens universitet skrev Göppert sin doktorsavhandling om teorin kring tvåfotonabsorption av atomer. Vid tiden för hennes examen verkade det avlägset att verifiera avhandlingen experimentellt, men senare möjliggjordes detta med hjälp av utvecklingen av laser. Idag är enheten för tvåfotonabsorptionstvärsnitt kallad Goeppert-Mayer-enheter (GM-enheter) efter Maria.

Maira Göppert gifte sig med Joseph Edward Mayer 1930 och flyttade till USA. Edward Mayer var docent vid Johns Hopkins University men strikta regler mot nepotism hindrade universitet från att ta in Goeppert-Mayer som fakultetsmedlem. Hon fick dock en anställning som assistent på Johns Hopkins university och publicerade en artikel om dubbelt betasönderfall år 1935. År 1937 flyttade hon till Columbia University där hon fick en oavlönad anställning. Under andra världskriget arbetade hon med isotopseparering för Manhattanprojektet vid Columbia; hon arbetade även tillsammans med Edward Teller vid Los Alamos National Laboratory för att utveckla Tellers "super"bomb.

Efter kriget arbetade Goeppert-Mayer som oavlönad docent i fysik vid University of Chicago och som senior-fysiker vid det närliggande Argonne National Laboratory. Maria Goeppert-Mayer utvecklade tillsammans med J. Hans D. Jensen och Eugene Wigner en matematisk modell för atomkärnornas skalstruktur för vilket de belönandes med Nobelpriset i fysik år 1963. År 1960 utnämndes hon till professor i fysik vid University of California i San Diego.

Goeppert-Mayer har en kraterVenus uppkallad efter sig.[11]

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/Maria-Goeppert-Mayertopic/Britannica-Online, omnämnd som: Maria Goeppert Mayer, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w60p11z2, omnämnd som: Maria Goeppert-Mayer, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гёпперт-Майер Мария”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015
  5. ^ [a b c d e f] Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 510, ISBN 978-1-135-96342-2
  6. ^ [a b c d e f] läs online, läst: 26 mars 2019,
  7. ^ Nobelprize.org, läs online, läst: 21 december 2018
  8. ^ läs online,
  9. ^ läs online,
  10. ^ ”The Nobel Prize in Physics 1963” (på Engelska). Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1963/summary/. Läst 8 mars 2014. 
  11. ^ ”Venus - Stereo Image Pair of Crater Goeppert-Mayer” (på Engelska). Jet Propulsion Labratory. http://www.jpl.nasa.gov/spaceimages/details.php?id=PIA00269. Läst 8 mars 2014. 

Externa länkarRedigera