Maorisothöna[1] (Fulica prisca) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar som var endemisk för Nya Zeeland.

Maorisothöna
Subfossil
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteSothöns
Fulica
ArtMaorisothöna
Fulica prisca
Vetenskapligt namn
§ † F. prisca
AuktorHamilton, 1893
Synonymer
  • Palaeolimnas prisca
  • Nesophalaris prisca Brodkorb & Dawson, 1962
  • Fulica chathamensis prisca Olson, 1975
Hitta fler artiklar om fåglar med

UpptäcktRedigera

Fågeln beskrevs 1893 av nyzeeländske naturforskaren, etnologen och museichefen Augustus Hamilton från benlämningar han hittat året innan vid Castle Rocks utmed Oretifloden i Southland. [2] Sedermera har lämningar hittats på flertalet lokaler på både Nordön och Sydön.[3]

TaxonomiRedigera

Maorisothönan och den närbesläktade chathamsothönan (F. chathamensis) kategoriseras som sothöns utifrån det för släktet typiska utseendet på överarmsben och bäcken. Det råder delade meningar om de båda arterna ska betraktas som egna arter, underarter av samma art eller om de går att skilja från varandra överhuvudtaget. Vid ett tillfälle föreslogs ett eget släkte för dem, Nesophalaris.[4] En genomgång av Trevor Worthy och Richard Holdaway 2002 rekommenderar att sothönsen betraktas som skilda arter.[5]

Utseende och utdöendeRedigera

Även om sothönans proportioner liknar övriga nu levande sothöns var den större än de flesta, med en vikt på 1.8 kg (4 lb) och 40 cm lång. Ändå var den troligen flygförmögen. Den var också mer markbunden eftersom benlämningar påträffats förutom i kustnära våtmarker också i inlandsskogar och subalpina områden. Dess ben har också funnits i tidiga Maori-kökkenmöddingar i kustnära Marlborough och tros sannolikt ha dött ut på grund av jakt.[5]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  2. ^ ”New Zealand Coot, Fulica prisca; lectotype”. Collections Online. Museum of New Zealand Te Papa Tongarewa. http://collections.tepapa.govt.nz/objectdetails.aspx?oid=333051. Läst 19 juli 2013. 
  3. ^ Millener, P.R. (1981). ”The subfossil distribution of extinct New Zealand coots, Fulica chathamensis subspp. (Aves: Rallidae).”. Notornis 28 (1): sid. 1–9. Arkiverad från originalet den 2013-12-31. https://web.archive.org/web/20131231000456/http://extinct-website.com/pdf/Notornis_28_1_1_9.pdf.  Arkiverad 31 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Millener, P.R. (1980). ”The taxonomic state of New Zealand coots, Fulica chathamensis subspp. (Aves: Rallidae).”. Notornis 27: sid. 363–367. Arkiverad från originalet den 2014-08-26. https://web.archive.org/web/20140826120553/http://extinct-website.com/pdf/Notornis_27_4_363_376.pdf.  Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] Michaux, B. (2013). ”New Zealand Coot”. In Miskelly, C.M. (ed). New Zealand Birds Online. nzbirdsonline. http://nzbirdsonline.org.nz/species/new-zealand-coot. Läst 19 juli 2013.