Manligt håravfall eller androgen alopeci, är håravfall på huvudet som företrädesvis kan drabba män, och kan räknas till det normala åldrandet. Med manligt håravfall, som också kan drabba kvinnor, räknas håravfall som börjar med bakåtkrypande hårfäste, och som är beroende av manliga könshormoner.

Manligt håravfall
Latin: alopecia androgenes
Manligt håravfall
Klassifikation och externa resurser
ICD-10L64
DiseasesDB7773
Medlineplus001177
eMedicinederm/21 
MeSHsvensk engelsk
Männen i diagrammet visar manligt håravfall enligt Hamilton–Norwoodskalan. Kvinnan längst ner visar kvinnligt håravfall.

Med manligt håravfall avses som regel ärftlig sådan, men tillståndet kan också vara läkemedelsutlöst.[1] Det klassiska tillståndet uppkommer delvis som en konsekvens av genetiska anlag för det, dels till följd av höga nivåer manliga könshormoner (androgener).[2] De första tecknen på håravfall kan märkas någon gång mellan 12 och 40 års ålder.[3] De flesta män i 60-årsåldern har någon grad av håravfall. När tillståndet debuterar varierar stort. Ungefär 30% av alla 30-åringar börjar märka av håravfall, och ungefär hälften av alla 50-åringar. Också kvinnor kan drabbas av manligt håravfall,[4] jämför kvinnligt håravfall. Hos män kan avsaknad av håravfall vara ett tecken på låga nivåer manliga könshormoner (hypoandrogenism).[3] Hos kvinnor tyder manligt håravfall på hyperandrogenism och virilism. När män drabbas av tillståndet innan 30 års ålder kallas det för tidigt manligt håravfall; som regel krävs då att tillståndet nått en fortskridande fas.[5]

Förloppet kan vara olika långvarigt. Vanligen tar det 15-25 år att bli skallig, men för somliga tar det 5 år, och för ytterligare några blir aldrig håravfallet komplett.[4] Manligt håravfall börjar med bakåtkrypande hårfäste i pannan som gör hårfästet M-format, följt av tunnare hår längst bak på hjässan, för att sedan fortskrida till att hårfästet får formen av ett uppochned-vänt U som också kryper bakåt. Allt medan håravfallet fortskrider, blir hårstråna tunnare och kortare.[2]

Manligt håravfall uppkommer för att hårfollikeln krymper, vilket sker till följd av att den blir mera känslig för dihydrotestosteron.[4] Den androgena aspekten kan antingen vara förhöjda nivåer hormoner, eller ökad aktivitet på androgenreceptorerna - båda orsakerna kan vara systemiska (gälla hela kroppen) eller lokala (gälla endast håret).[5] Förloppet brukar mätas efter Hamilton–Norwoodskalan.

Manligt håravfall kan, likt andra former av håravfall, även bero på andra faktorer såsom depression, stress, ångest, åldrande, sjukdomar och infektioner, exponering för giftiga substanser samt hormonell obalans. I de fall då orsaken till håravfallet är ökad känslighet för dihidrotestosteron (DHT) anses håravfallet vara ärftligt betingat.[6]

I en studie undersökte forskarna nivåerna av androgener (manliga könshormoner) i hår och hårbotten hos patienter som i låg ålder drabbats av manligt håravfall. Resultaten visade att nivåerna av DHT samt nivåerna av testosteron i förhållande till epitestosteron var högre hos dessa patienter jämfört med hos prover från en kontrollgrupp.[7]

Diagnos kan vanligen ställas genom att studera håret, men sjukdomar kan också orsaka håravfall, varför det kan vara nödvändigt att tillfråga en läkare om tillståndet. När håravfallet uppkommer av sjukdomar är det vanligt att hårbotten smärtar och är röd, medan manligt håravfall inte ger andra symtom än det förlorade håret.[2]

Tillståndet kan behandlas med läkemedel eller hårtransplantationer.[2]

Behandling redigera

Kombinationsbehandling redigera

Kombinationer av finasterid, minoxidil och ketokonazol är mer effektiva än individuell användning.[8]

Kombinationsbehandling av LLLT eller mikro-needling med finasterid[9] eller minoxidil har visat en signifikant ökning av antalet hårstrån.[10]

Androgenoberoende redigera

Minoxidil vidgar små blodkärl; det är oklart hur detta orsakar hårväxt.[11] Andra behandlingar inkluderar tretinoin i kombination med minoxidil, ketokonazolschampo, dermarolling (kollageninduktionsbehandling), spironolakton,[12] alfatradiol, topilutamid (fluridil),[13] topikalt melatonin,[14] och intradermala injektioner av botulinumtoxin i hårbotten.[15]

Procedurer redigera

Mer avancerade fall kan vara resistenta eller inte svara på läkemedelsbehandling och kräva hårtransplantation. De enheter av ett till fyra hårstrån som finns i naturen, så kallade follikulära enheter, avlägsnas och flyttas till det område där hårväxten ska ske. Dessa follikulära massor implanteras kirurgiskt i hårbotten[16] i nära anslutning till varandra och i stort antal. Transplantaten härrör från antingen follikulär enhetstransplantation (FUT) eller follikulär enhetsextraktion (FUE). I det första fallet tas en hudremsa med follikulära enheter ut och delas upp i transplantat med enskilda follikulära enheter, och i det andra fallet tas enskilda hårstrån ut manuellt eller med hjälp av en robot. Kirurgen implanterar sedan transplantaten i små snitt som kallas recipientställen.[17][18] Kosmetiska tatueringar i hårbotten kan också efterlikna utseendet på en kort frisyr.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ L64.0 med tilläggskod i ICD-10
  2. ^ [a b c d] http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/001177.htm
  3. ^ [a b] Kheirabadi, Gholam Reza, Ali Yazdani, and Leila Golfam. "Comparison of Alopecia severity and blood level of testosterone in men suffering schizophrenia with control group." Advanced biomedical research 2 (2013).
  4. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205162757/http://www.patient.co.uk/health/male-pattern-baldness. Läst 29 november 2014. 
  5. ^ [a b] Narad, Smita, et al. "Hormonal profile in Indian men with premature androgenetic alopecia." International journal of trichology 5.2 (2013): 69.
  6. ^ ”Håravfall”. HealthExpress. https://www.healthexpress.eu/se/haravfall.html. Läst 1 juni 2017. 
  7. ^ Bang, Hyo Jung; Yang, Yoon Jung; Lho, Dong Seok; Lee, Won-Yong; Sim, Woo Young; Chung, Bong Chul. ”Comparative studies on level of androgens in hair and plasma with premature male-pattern baldness”. Journal of Dermatological Science 34 (1): sid. 11–16. ISSN 0923-1811. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14757277. Läst 1 juni 2017. 
  8. ^ ”Comparative Efficacy of Various Treatment Regimens for Androgenetic Alopecia in Men”. onlinelibrary.wiley.com. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1346-8138.2002.tb00314.x. Läst 11 januari 2024. 
  9. ^ ”Low-level laser therapy for the treatment of androgenic alopecia: a review”. link.springer.com. https://link.springer.com/article/10.1007/s10103-017-2385-5. Läst 11 januari 2024. 
  10. ^ ”The effectiveness of combination therapies for androgenetic alopecia: A systematic review and meta-analysis”. onlinelibrary.wiley.com. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/dth.13741. Läst 11 januari 2024. 
  11. ^ ”Minoxidil solution”. dermnetnz.org. https://dermnetnz.org/topics/minoxidil-solution. Läst 11 januari 2024. 
  12. ^ ”Medical treatments for male and female pattern hair loss”. www.jaad.org. https://www.jaad.org/article/S0190-9622(08)00809-8/fulltext. Läst 11 januari 2024. 
  13. ^ ”Androgenetic Alopecia: An Evidence-Based Treatment Update”. link.springer.com. https://link.springer.com/article/10.1007/s40257-014-0077-5. Läst 11 januari 2024. 
  14. ^ ”Topical Melatonin for Treatment of Androgenetic Alopecia”. www.ncbi.nlm.nih.gov. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3681103/. Läst 11 januari 2024. 
  15. ^ ”Use of Botulinum Toxin for Androgenic Alopecia: A Systematic Review”. www.ncbi.nlm.nih.gov. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8928186/. Läst 11 januari 2024. 
  16. ^ ”How To Avoid The Dangers of Overharvesting Hair Transplants”. www.flymedi.com. https://www.flymedi.com/blog/how-to-avoid-the-dangers-of-overharvesting-hair-transplants. Läst 11 januari 2024. 
  17. ^ ”Current Status of Hair Restoration Surgery”. meridian.allenpress.com. https://meridian.allenpress.com/international-surgery/article/96/4/345/115930/Current-Status-of-Hair-Restoration-Surgery. Läst 11 januari 2024. 
  18. ^ ”The Latest Innovations in Hair Transplantation”. www.thieme-connect.de. https://www.thieme-connect.de/products/ejournals/abstract/10.1055/s-0031-1283055. Läst 11 januari 2024. 

Externa länkar redigera