Manhunt
Manhunt är ett stealth/action-datorspel utvecklat och utgett av Rockstar Games och som släpptes i november 2003, trots hård kritik. Manhunt skapade en kontroversiell grund av grafiskt våld som spelaren uppmuntrades att engagera sig i. Detta resulterade i att spelet förbjöds i flera länder och omnämndes av media i ett mord, men anklagelserna avvisades senare av polisen.[1][2][3] I oktober 2007 kom dess uppföljare Manhunt 2 som också omgavs av kontroverser. Till och med den 26 mars 2008 har Manhunt sålt 1,7 miljoner exemplar enligt Take-Two Interactive.[4]
| Manhunt | |
| Originaltitel | Manhunt |
|---|---|
| År | 2003 |
| Utvecklare | Rockstar North |
| Utgivare | Rockstar Games |
| Genre | Sneak 'em up Psykologisk thriller |
| Perspektiv | Tredje person |
| Antal spelare | Singleplayer |
| Format | Playstation 2 Xbox Microsoft Windows Playstation 3 (PSN) |
| Spelmotor | RenderWare |
| Medieformat | CD DVD Nedladdning |
| Arbetslag | |
| Röstskådespelare | Stephen Wilfong Brian Cox Chris McKinney Barry Carl Kate Miller Mark Margolis |
| Speldesign | Christian Cantamessa |
| Spelserie | |
| Uppföljare | Manhunt 2 |
| Distribution | |
| Europa | 21 november 2003 (PS2) 23 april 2004 (PC, Xbox) 14 maj 2013 (PSN) |
| USA | 18 november 2003 (PS2) 20 april 2004 (PC, Xbox) 14 maj 2013 (PSN) |
| Åldersrekommendation | |
| BBFC | 18 |
| ESRB | M |
| PEGI | 18+ |
Spelets gång redigera
Spelet består av tjugo nivåer samt fyra bonusnivåer som kan låsas upp, nivåerna kallas som "scener".[5] Spelaren överlever scenerna genom att ta sig förbi fiendegäng, så kallade "Hunters", ibland med skjutvapen men främst genom att smyga sig på dem bakifrån och avrätta dem på förskräckliga sätt.[6]
I slutet av varje nivå belönas spelaren med stilpoäng som påverkas av hur grymma avrättningarna varit och hur snabbt nivån avklarats. Rena avrättningarna ger högre poäng, vilket uppmuntrar spelaren att döda fienderna så grymt som möjligt. Spelets lokaler är fulla av "mörka" fläckar och skuggor där spelaren kan gömma sig och således bli osynlig för Hunters.[6] [7]
Under loppet av spelet använder spelaren en mängd olika vapen, allt från plastpåse, basebollträ, kofot och alla möjliga hugg- och stickvapen såsom machete, kniv, glasskärva och yxa, till skjutvapen. Skjutvapnen dyker upp lite senare i spelet och består av tre olika pistoler, två olika hagelgevär, två olika maskingevär och ett prickskyttegevär. Om spelaren nästan har slut på hälsa kan detta åtgärdas med smärtstillande medel som återställer hälsan. Spelaren kan slå i väggar eller kasta saker som flaskor, burkar, tegelstenar och avhuggna huvuden för att föra oväsen som distraherar Hunters.[7][6]
Spelet är främst ett så kallat "stealth" (smyg), skräck- och actionspel. Det är oerhört detaljerat vad gäller att döda fiender och förstöra omgivningar. Spelet räknas som ett av världens mest våldsamma och har blivit förbjudet i många länder, bland annat Tyskland, Australien och Nya Zeeland. 2007 kom uppföljaren Manhunt 2 som är så pass våldsam att den har förbjudits i Storbritannien.
Handling redigera
I den fallfärdiga staden Carcer City börjar historien med en kvinnlig journalists rapportering om en straffånge vid namn James Earl Cash, en brottsling som dömts till döden och påstås ha blivit avrättad genom en giftinjektion. Cash väcks av en röst som kommer från en hörsnäcka. Cash sätter på sig hörsnäckan och personen hänvisar till sig själv som "regissören" och lovar Cash hans frihet innan natten är över - men bara om Cash följer regissörens instruktioner. Han blir avsläppt mitt i ett getto, där Cash får slakta sig fram genom gatorna som är befolkade av ett gäng som kallar sig "The Hoods", medan regissören, som avslöjar sitt yrke som snufffilmskapare, spelar in allt genom säkerhetskameror utspridda i staden och flera gånger nämner behovet av att behaga publiken. Cash klarar sig igenom första scenen men trots regissörens löfte om frihet blir Cash slagen och kastas in i bakutrymmet av en skåpbil med en grupp legosoldater som kallas Cerberus.
Senare får spelaren veta att hans alter ego har kidnappats av filmregissören Starkweather (namngiven efter mördaren Charles Starkweather och med stora utseendemässiga likheter till Steven Spielberg) och att syftet med detta är att James ska få en ny chans i livet om han gör som Starkweather säger.
På varje bana släpper Starkweathers trupper av James i något av stadens slumområden där olika kriminella gäng regerar. Överallt i staden har Starkweather fäst kameror som filmar allt som James gör och bilden i spelet är kornig som på en videokameras skärm. Spelet går ut på att man ska döda gängmedlemmar i områdena på så bestialiska sätt som möjligt. I början har man bara tillgång till plastpåsar (som används till strypning), glasskärvor (för att hugga ut fiendens ögon med mera) samt sina knytnävar. Senare i spelet får Cash även tag på basebollträn av olika typer, kofotar, spikpistoler, yxor, knivar av olika slag, motorsågar och en stor mängd skjutvapen. Med varje närstridsvapen kan man utföra tre olika avrättningar om man lyckas smyga sig på en fiende bakifrån.
Referenser redigera
- ^ ”Police reject game link to murder”. BBC. 5 augusti 2004. http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/leicestershire/3538066.stm. Läst 27 februari 2007.
- ^ Rob Fahey (4 augusti 2004). ”New twist to Manhunt murder allegations”. GamesIndustry.biz. http://www.gamesindustry.biz/articles/new-twist-to-manhunt-murder-allegations. Läst 8 november 2012.
- ^ ”Teenage murderer gets life term”. BBC. 3 september 2004. http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/leicestershire/3624654.stm. Läst 2 september 2010.
- ^ ”Recommendation of the Board of Directors to Reject Electronic Arts Inc.'s Tender Offer” (PDF). Take-Two Interactive. 26 mars 2008. sid. 15. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408234728/http://taketwovalue.com/documents/TTWO_Value.pdf. Läst 1 april 2008.
- ^ Douglass C. Perry (28 november 2003). ”Manhunt Review”. IGN. Arkiverad från originalet den februari 24, 2012. https://www.webcitation.org/65gN5hqHH?url=http://ps2.ign.com/articles/440/440887p1.html. Läst 26 februari 2007.
- ^ [a b c] ”Basics”. Manhunt guide (PS2). IGN. http://guides.ign.com/guides/549938/page_2.html. Läst 26 maj 2008.
- ^ [a b] Greg Kasavin (19 november 2003). ”Manhunt for PS2 Review”. GameSpot. http://www.gamespot.com/ps2/action/manhunt/review.html. Läst 26 februari 2007.