22 april 2024

Mantelbabianer

Babianer (Papio) är ett släkte i familjen markattartade apor. Släktets namn kommer från fornfranska "babine" (läpp) och syftar på den framskjutande nosen. Antalet arter är omstritt. Vissa forskare räknar alla populationer till samma art medan andra skiljer mellan fem olika arter. Babianer förekommer främst på den afrikanska savannen men även i andra habitat. De är inte lika starkt hotade som andra primater, endast en art listas av IUCN som missgynnad.

Babianen utmärker sig genom sin långa näsa, som påminner om en hundnos, och sin satta, kraftiga kropp. Den har mycket starka tänder och käkar, väl i klass med de större rovdjuren. Ögonen ligger djupt under de framskjutande ögonbrynen. Mellan hannar och honor finns stora skillnader i storlek och utseende. Några hannar når dubbla storleken jämfört med honor och de har dessutom en tydlig man vid bakhuvudet. ► Läs mer
Byt - Visa


25 april 2024

Bertil Ohlin.

Bertil Gotthard Ohlin, född 23 april 1899 i Klippan i Skåne, död 3 augusti 1979 i Vålådalen i Jämtlands län, var en svensk nationalekonom, professor och politiker (folkpartist). År 1977 fick han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (delat med James Meade). Hans viktigaste nationalekonomiska bidrag är det så kallade Heckscher-Ohlin-teoremet.

Ohlin var partiordförande för folkpartiet från 1944 till 1967. Under en stor del av denna tid var han att betrakta som oppositionsledare. Han ledde folkpartiet till betydande opinionsmässiga framgångar under 1940- och 50-talet. Under Ohlins partiledarskap steg stödet för Folkpartiet till sin toppnotering 1952 med 24,4% av väljarstödet för att efter rekordvalet plana ut på en nivå strax under 20% ända till 1970-talet. ► Läs mer
Byt - Visa


27 april 2024

Brunkebergsverkets berömda portal på sin ursprungliga plats mot Regeringsgatan år 1914.

Brunkebergsverket var Stockholms första elektricitetsverk som producerade elektricitet mellan åren 1892 och 1911. Verket var beläget vid Regeringsgatan 38 på Norrmalm, intill Nordiska Kompaniet.

Elektricitet i Stockholm för allmänt bruk var till en början avsedd för att mata den elektriska gatubelysningen i staden. Elektriciteten hade inte bara gas att konkurrera med när det gällde belysning, även fotogenlampor nådde stor popularitet sedan de introducerats på 1870-talet.

Den 1 september 1892, knappt trettio år efter att den första gaslyktan tändes på Norrbro, kördes Brunkebergsverket igång, som med hjälp av ackumulatorbatterier fick ett tusental glödlampor att lysa på Nedre Norrmalm. ► Läs mer
Byt - Visa


Se även redigera