Majornas IK

idrottsklubb i Göteborg, Sverige

Majornas Idrottsklubb (Majornas IK, MIK) är en idrottsklubb i Göteborg, bildad den 8 augusti 1916. Klubben är mest känd som en handbollsklubb, men har också bowling- och friidrottsektion. I friidrottssektionen finns det både utövande vuxna och ungdomar, medan handbolls- och bowlingsektionerna endast har seniorverksamhet. Tidigare har klubben också haft Cykel och Orientering på programmet. Orienteringssektionen bildade 1993 genom sammanslagning klubben Göteborg Majorna OK.[1]

Majornas IK
Fullt namnMajornas Idrottsklubb
FörkortningMIK
Grundad8 augusti 1916 (108 år sedan)
HemortGöteborg, Sverige
ArenaValhalla sporthallar
(Kapacitet: 500 åskådare)
Liga/serieDivision 4
Matchställ
Team colours
Team colours
Team colours
Team colours
Team colours
Hemmaställ
Team colours
Team colours
Team colours
Team colours
Team colours
Bortaställ
Meriter
Inhemska mästare7 (1935, 1940, 1942, 1943, 1944, 1945, 1946)
Säsonger i Sveriges högsta division29
Placering i maratontabellen14:e plats

Majorna bildades 1916 som i första hand fotbollsklubb, men under 90-årsjubileumsåret 2006 lade MIK ner fotbollsverksamheten. Herrlaget spelade då i division 5, men fick inte ihop tillräckligt med spelare.[2]

Friidrotten

redigera

Sektionen bildades 1917 av några fotbollsgrabbar. År 1922 öppnades Slottskogsvallen för träning och under 1920- och 1930-talen var friidrotten aktiv med många utövare. Efter andra världskriget tynade verksamheten bort och ett tag fanns bara ett bankkonto - men inga aktiva. Vid föreningens 60-årsjubileum lyckades man väcka sektionen till liv och har nu verksamhet för ungdom och seniorer. Sektionen har en egen Web sida.[3]

Ur friidrotten växte en cykelsektion fram på 30-talet som var rätt framgångsrik och en stor klubb med många medlemmar. Efter olika turer lades sektionen ner 1939. De mest kända cyklisterna på trettiotalet var Anders Persson och bröderna Arne Rydén och Lorenz Rydén.

Orientering[4][5]

redigera

1923 bildades en orienterings- och skidsektion. Det var friidrotten som var initiativtagare till denna sektion. De ledande Artur Niklasson och Agne Blomgren var de främsta klubbfunktionärerna och också goda orienterare. Klubben blev snabbt en av Göteborgs bättre och hade framgångar bland annat i budkavleorienteringar där man ofta tog hem distriktsmästerskapen. Klubben var också en duktig arrangör av nationella tävlingar med orienterarna som goda banläggare. Klubben bedrev också framgångsrika tävlingar i grenen Fälttävlan på 1960-talet (inte ridsporten utan anknutet till orienteringen).Grenen bestod av punktorientering, fri orientering och skytte och är främst en militär idrott. Några av orienteringen aktiva spelade också utehandboll och genom sin goda konditionsträning kunde de hjälpa klubben att dominera på 1950 då utehandboll fortsatt spelades på stora planer (fotbollsplaner) med 11-mannalag. Utehandbollen i denna form var mycket konditionskrävande. Lennart Lorenzson var duktig orienterare (landslagsman) men han var samtidigt handbollsspelare både ute och inne. Två andra framgångsrika orienterare på 1950-talet var Per Ferm och Leif Blücher. I Majornas jubileumsskrift från 1966 finns en detaljerad historia berättad av Artur Niklasson. Orienteringen hade en nedgångsperiod på 1960-talet men blomstrade igen och på 1990-talet bildades en klubb : Göteborg Majornas OK. Det betyder att det inte längre bedrivs orientering inom Majorna IK.

Bowlingen

redigera

Bowling är Majornas yngsta sektion och bildades i februari 1963. Den började sitt seriespel i division 5 och avancerade till 1976 till division tre. Sektionen fick fart då Stigbergshallen kom till hösten 1963. Stigbergshallen blev Majorna Bowlings egen hall och där har klubben en stor aktivitet i olika former.[6]

Handbollen

redigera

Det började med korgboll

redigera

I slutet av 1920-talet började man spela korgboll och 1931 ledde det till att man tog upp handboll på programmet. Redan efter två år mötte man Redbergslid i DM-final. Majorna förlorade men RIK blev svenska mästare." Majpojkarna" ville inte vara sämre och 1936 lyckades man ta hem sitt första SM-guld till klubben.

Storhetstiden inomhus 1935-1946

redigera

Handbollslagets storhetstid inomhus var under 1940-talet. SM-guld erövrades i Svenska Mästerskapet i cupform och var inte beroende av allsvenskan förrän på 50-talet. Majorna vann sju SM-guld 1935, 1940, 1942, 1943, 1944, 1945 och 1946. Flera av Majornas främsta spelare var ledande i landslaget. Målsprutorna Stig Hjortsberg (vann skytteligan 2år) och Gustaf-Adolf Thorén (vann skytteligan fyra år) var de främsta men i tabellen nedan tas de främsta upp. Majorna vann också allsvenskan under sex år :1938,1940,1941,1942,1943,1944. När klubben tappade Åke Gustafsson, Gustaf Adolf Thorén och sedan året efter Stig Hjortsberg blev det inga fler allsvenska segrar. Klubben lyckades vinna två SM-guld 1945 och 1946 men sen var det slut på stora framgångar i inomhushandbollen. Efter att ha varit i division 2 ett år 1957-1958 åkte Majornas IK ur högsta serien 1964 och har sedan aldrig lyckats ta sig tillbaka till eliten.

Storhetstiden utomhus

redigera

Klubben var ännu mera framgångsrik inom utehandbollen där man erövrade 8 svenska mästerskap. De två första erövrades 1942 då Majorna slog Göta i finalen med 10-5 och 1945 då man besegrade IFK Kristianstad i finalen med 5-2. Klubbens resor 1950 till Ruhrområdet och 1951 till Hamburg i Tyskland, för att träna utehandboll i tysk miljö var en inspiration. Tyskland var ju den ledande ute-handbollsnationen. Inspirationen ledde till att Majorna tog SM-guld 1953 och sen fem raka mästerskap i utehandbollen 1955-1959. Klubben dominerade det svenska landslaget i utehandboll. Förutom Rune "Gummi" Nilsson som målvakt, var orienteraren Lennart Lorenzson ordinarie. Jerker Tellander var också landslagsman i utehandboll, försvarsspelaren Lars Arne Johansson och skytten (specialist på frikast i landslaget) Stig Nilsson spelade flera Ute-VM för Sverige. Handbollssektionen har en hemsida.[7]

Majornas landslagsspelare i handboll med fler än 5 landskamper

redigera
Nr Namn och levnadsår Landslagsår Antal

landskamper

+ presslaget

År i MIK

allsv.matcher i MIK

mål i MIK

SM-guld Seriesegrar VM-medaljer Position
1 Rune "Gummi" Nilsson 1949-1960 32 1946-1962

213 matcher

i MIK

0 inne

6 ute

0 Silver 1952 ute

Brons 1959 ute

Målvakt
2 Gustaf-Adolf Thorén 1937-1947 28 + 3 1935-1944

Spelade för Majorna

utomhus 1945

328 mål i MIK

4 inne

2 ute

6 Brons 1938 inne H9
3 Stig Hjortsberg

1915-1988

1937-1945 23 + 3 1934-1945

215 matcher

i MIK (27 i IFK Borås)

581 mål i MIK och Borås

6 inne

2 ute

6 Brons 1938 inne M9
4 Stig Nilsson 1949-1959 23 1945 -1960

207 matcher

i MIK.

647 mål

0 inne

6 ute

0 Silver 1952 ute

Brons 1959 ute

H9
5 Lennart Lorenzson

1924-2015

1950-1960 21 + (1) 1944-1955 inne. 1 inne

7 ute

Brons 1959 ute
6 Åke Forslund

1917-2003

1935-1943 20 + 1 1935-1943 3 inne

1 ute 1942

Brons 1938 inne
7 Torsten "Töta" Henriksson

(moderklubb Baltichof)

1935-1950 19 + 2 1939 -1952

202 matcher

i MIK

374 mål

6 inne

3 ute

8 Sven-Eric Forsell

1920-2011

1938-1947 16 + 2 136 matcher för MIK


5 inne

2 ute

6
9 Bengt Jackloo tidigare

Johansson

(moderklubb KFUM Trollhättan)

1960-1964 16 1959-1962

1963 - 1964?

0 inne

0 ute

Brons 1961 inne

Silver 1964 inne

10 Lars-Axel Johansson 1955-1960 15 6 ute Brons 1959 ute
11 Nils Ekeroth 1951-1958 13 1946-1958 2 ute 1953

och 1958

0 Guld 1958 inne
12 Stig Neptun

1922-1996

1942-1947 12 + 3 1940?-1946

90 matcher för MIK

4 inne

2 ute

5
13 Jerker Tellander

1924-1998

1956-1960 11 -1959 5 ute Brons 1959 ute
14 Jarl Nyberg

1912-1999

1935-1942 9 1934? - 1942 2 inne

1 ute

Mv
15 Åke Gustafsson

1913-1991

1940-1944 7 + 2 1931 -1946

299 mål i MIK

146 matcher

6 inne

0 ute


M6
16 Sven Sjöblom 1949-1954 7 ? ?
 
Majornas handbollslags placeringar i högsta serien genom åren.

Referenser

redigera
  • Boken om handboll 1953 red Wolf Lyberg har varit en av huvudkällorna
  • Majornas IK 1916-1966 Jubileumsskrift vid 50-årsjubileet
  • Handbollboken, Svenska handbollsförbundet kalender 1945-1965

Externa länkar

redigera