Wikipedia

Maj-Britt Nilsson (1924–2006)

svensk skådespelare och sångerska
(Omdirigerad från Maj-Britt Nilsson (1924))
För skådespelaren May Britt, se May Britt.

Maj-Britt Nilsson, född 11 december 1924 i Stockholm, död 19 december 2006 i Cannes, var en svensk skådespelare och sångare.[1]

Maj-Britt Nilsson
Maj-Britt Nilsson år 1953.
Maj-Britt Nilsson år 1953.
FöddMaj-Britt Nilsson
11 december 1924
Stockholm, Sverige
Död19 december 2006 (82 år)
Cannes, Frankrike
Andra namnMaj-Britt Nilsson Gerhard
Aktiva år1941–1985
MakeAnders Börje
(1945–1949; skilda)
Per Gerhard
(1951–2006; hennes död)
Signatur
IMDb SFDb

Maj-Britt Nilsson och Lars Nordrum vid inspelningen 1945 av Resan bort, foto: Louis Huch.

Nilsson växte upp på Södermalm och läste på realskola varefter hon en tid arbetade på antikvariat och kontor samtidigt som hon tog privatlektioner i skådespeleri för Manne Grünberger och Gösta Terserus.[1] Hon kom in på Dramatens elevskola 1944, vid tredje försöket, och studerade där till 1947. Hon fick 1948 sitt genombrott i i Jungfruleken av Jean Genet på Dramaten, där hon var engagerad perioden 1947–1951. Hon spelade även flera stora roller på Vasateatern under Per Gerhards chefstid 1952–1985. En av de långlivade pjäserna hon spelade i på Vasateatern var Kaktusblomman, som 1966–1968 framfördes runt 500 gånger. Nilsson medverkade i Sveriges första TV-program En skål för televisionen 1954. Hon medverkade också i flera av Ingmar Bergmans filmer, som Till glädje, Sommarlek och Kvinnors väntan, och i teateruppsättningar av honom.

Maj-Britt Nilsson var 1945–49 gift med Anders Börje och från 1951 med Per Gerhard.

Hon avled efter en längre tids sjukdom i Frankrike, där hon under många år bodde med sin make.

Filmografi

redigera
 
Under inspelningen av Kvinnors väntan: Maj-Britt Nilsson (i sängen), Gunnar Fischer (bakom kameran) och Ingmar Bergman (längst till höger) (1952).

TV-produktioner

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1948 Solange Jungfruleken
Jean Genet		 Mimi Pollak Dramaten[5]
Merit Liebegren Lekpaus
Lars Ahlin		 Rudolf Wendbladh Dramaten[6]
1949 Agnes Apollo från Bellac
Jean Giraudoux		 Alf Sjöberg Dramaten[7]
Sita Vrakgods
Prins Wilhelm		 Rune Carlsten Dramaten[8]
Bröllopet på Seine
Marcel Achard		 Mimi Pollak Dramaten[8]
1950 Edmée Chéri
Colette		 Mimi Pollak Dramaten
1951 Lena Det lyser i kåken
Björn-Erik Höijer		 Ingmar Bergman Dramaten[9]
1952 Lucie Blondel Den eviga kärleken
Armand Salacrou		 Per Gerhard Vasateatern[10]
Nericia Coulouris I kväll i Samarkand
Jacques Deval		 Per Gerhard Vasateatern[11]
1953 Raina Hjältar
George Bernard Shaw		 Per Gerhard Vasateatern[12]
Irene Elliot Hustruleken
Louis Verneuil		 Gösta Cederlund Vasateatern[13]
Mrs Sedley Dårskapens timme
Anna Bonacci		 Per Gerhard Vasateatern[14]
1954 Clarisse Kärlekens vals
Georges Neveux		 Per Gerhard Vasateatern[15]
Miss Mary Morgan Prins på vift
Terence Rattigan		 Per Gerhard Vasateatern[16]
Irene Elliot Hustruleken
Louis Verneuil		 Gösta Cederlund Vasateatern[17]
1955 Arlette Han, Hon och Hin
André Roussin		 Per Gerhard Vasateatern[18]
1956 Margaret Katt på hett plåttak
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[19]
1957 Jean Rice Glädjespridaren
John Osborne		 Per Gerhard Vasateatern[20]
1959 Barbara Undershaft Major Barbara
George Bernard Shaw
Keve Hjelm Göteborgs stadsteater[21]
Heavenly Finley Ungdoms ljuva fågel
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[22]
1960 Hélène de Trevillac Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Per Gerhard Vasateatern[23]
Anne Sullivan Miraklet
William Gibson		 Per Gerhard Vasateatern[24]
1961 Katarina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Per Gerhard Vasateatern[25]
1962 Hannah Jelkes Iguanans natt
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[26]
1963 Mary McKellaway Mary Mary
Jean Kerr		 Per Gerhard Vasateatern[27]
1964 Stella Mitt bedårande jag
Peter Ustinov		 Gerda Wrede Vasateatern[28]
Johanna Sankta Johanna
George Bernard Shaw		 Per Gerhard Vasateatern[29]
1966 Stéphane Kaktusblomman
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		 Per Gerhard Vasateatern[30]
1970 Lisa 40 karat
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		 Per Gerhard Vasateatern[31]
1972 Edna Edison Fången på Andra avenyn
Neil Simon		 Per Gerhard Vasateatern[32]
1973 Stéphane Kaktusblomman
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		 Per Gerhard Vasateatern[33]
1976 Doris Samma tid nästa år
Bernard Slade		 Per Gerhard Vasateatern[34]
Annie Familjens Don Juan
Alan Ayckbourn		 Per Gerhard Vasateatern[35][36][37]
1978 Elvira Condomine Min fru går igen
Noël Coward		 Per Gerhard Vasateatern[38][39]
1979 Kate Sängkammarfars
Alan Ayckbourn		 Per Gerhard Vasateatern[40]
1980 Jennie Malone Vågar vi älska
Neil Simon		 Per Gerhard Vasateatern[41]
1985 Marie-Colette Min käre man
Pierrette Bruno		 Per Gerhard Vasateatern[42]

Radioteater

redigera

Roller

redigera
År Roll Produktion Regi
1957 Kajsa Hillman Grönt för mord
Folke Mellvig		 Arne Mattsson[43]

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Maj-Britt Nilsson på Svensk Filmdatabas
  2. ^ Furhammar, Leif (1991). Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel. Höganäs: Bra böcker i samarbete med Filminstitutet. sid. 244 (ill). Libris 1277279 
  3. ^ Furhammar, Leif (1991). Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel. Höganäs: Bra böcker i samarbete med Filminstitutet. sid. 226 (ill). Libris 1277279 
  4. ^ Furhammar, Leif (1991). Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel. Höganäs: Bra böcker i samarbete med Filminstitutet. sid. 198-99 (ill). Libris 1277279 
  5. ^ Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) (Stockholm 1949), s. 153. Läst 24 september 2023.
  6. ^ Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) (Stockholm 1949), s. 154. Läst 24 september 2023.
  7. ^ Erik Rudberg och Edvin Hellblom (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugosjunde årgången (händelserna 1949) (Stockholm 1950), s. 151. Läst 24 september 2023.
  8. ^ [a b] Erik Rudberg och Edvin Hellblom (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugosjunde årgången (händelserna 1949) (Stockholm 1950), s. 152. Läst 24 september 2023.
  9. ^ ”Det lyser i kåken”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/det-lyser-i-k%C3%A5ken. Läst 17 oktober 2015. 
  10. ^ ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016. 
  11. ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016. 
  12. ^ ”Hjältar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14108&pos=463. Läst 6 maj 2016. 
  13. ^ ”Macbeth går igen i Gamla stan”. Dagens Nyheter: s. 5. 5 augusti 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-08-05/208/5. Läst 6 maj 2016. 
  14. ^ ”Dårskapens timme”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14094&pos=465. Läst 6 maj 2016. 
  15. ^ ”Kärlekens vals”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14119&pos=466. Läst 6 maj 2016. 
  16. ^ Ebbe Linde (18 september 1954). ”Prins på vift”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-18/253/9. Läst 22 augusti 2015. 
  17. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 november 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-11-13/308/12. Läst 6 maj 2016. 
  18. ^ ”Han, Hon och Hin”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14104&pos=469. Läst 6 maj 2016. 
  19. ^ ”Katt på hett plåttak”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14076&pos=472. Läst 6 maj 2016. 
  20. ^ ”Glädjespridaren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14070&pos=473. Läst 6 maj 2016. 
  21. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 
  22. ^ ”Ungdoms ljuva fågel”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14091&pos=477. Läst 6 maj 2016. 
  23. ^ ”'Äventyret' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 14. 20 februari 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-02-20/49/14. Läst 23 augusti 2015. 
  24. ^ ”Miraklet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14082&pos=479. Läst 6 maj 2016. 
  25. ^ ”Scencharm behärskade Vasan: Jubileum med Argbiggan”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 oktober 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-10-02/267/18. Läst 22 augusti 2015. 
  26. ^ ”Iguanans natt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14075&pos=483. Läst 6 maj 2016. 
  27. ^ ”Mary, Mary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14080&pos=485. Läst 6 maj 2016. 
  28. ^ ”Mitt bedårande jag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14081&pos=486. Läst 6 maj 2016. 
  29. ^ ”Sankta Johanna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14086&pos=487. Läst 6 maj 2016. 
  30. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1966). ”Vänta med Vasan”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-22/257/18. Läst 17 april 2016. 
  31. ^ ”40 karat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14089&pos=4. Läst 5 juli 2015. 
  32. ^ Hanserik Hjertén (1 oktober 1972). ”Tunn och blek komedi på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-10-01/267/25. Läst 23 augusti 2015. 
  33. ^ Barbro Hähnel (20 januari 1973). ”Skådespelarna lyfter upp 'Kaktusblomman'”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-01-20/18/13. Läst 23 augusti 2015. 
  34. ^ Bengt Jahnsson (30 januari 1976). ”Sagolikt samspel i reaktionärt trams”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-01-30/28/20. Läst 17 april 2016. 
  35. ^ Leif Zern (26 september 1976). ”'Familjens Don Juan' på Vasan: Konservativ - men förbaskat rolig!”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-09-26/262/14. Läst 23 augusti 2015. 
  36. ^ Leif Zern (16 januari 1977). ”Familjens Don Juan II: Sällan spelas komedi med sådan lust och frihet”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-01-16/14/17. Läst 23 augusti 2015. 
  37. ^ Leif Zern (2 april 1977). ”'Familjens Don Juan': Roligt för stunden men bara för stunden”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-04-02/90/20. Läst 23 augusti 2015. 
  38. ^ Åke Lundqvist (22 september 1978). ”Järrel räddar utslätad fars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1978-09-22/258/14. Läst 22 augusti 2015. 
  39. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 164. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  40. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1979). ”Harmonisk fyrväppling på sängkanten”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-09-22/257/14. Läst 17 april 2016. 
  41. ^ Ruth Halldén (25 september 1980). ”Sven Lindbergs kväll”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1980-09-25/262B/26. Läst 17 april 2016. 
  42. ^ ”Min käre man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14063&pos=507. Läst 6 maj 2016. 
  43. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 12 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-12/186/24. Läst 19 december 2021. 

Tryckta källor

redigera
  • Furhammar, Leif (1991). Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel. Höganäs: Bra böcker i samarbete med Filminstitutet. sid. 198-99 (ill), 223, 226 (ill), 244 (ill). Libris 1277279 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maj-Britt_Nilsson_(1924–2006)&oldid=57329331”