Macropus bernardus är en pungdjursart som beskrevs av W. Rothschild 1904.[2][3][4][5] Den ingår i släktet Macropus och familjen kängurudjur.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]

Svart wallaroo
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningFåframtandade pungdjur
Diprotodontia
FamiljKängurudjur
Macropodidae
SläkteMacropus
ArtSvart wallaroo
Vetenskapligt namn
§ Macropus bernardus
AuktorW. Rothschild, 1904
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar Bernard Woodward som var aktiv vid Western Australia Museum.[8]

Utseende redigera

Arten är med en vikt av 13 till 22 kg liten till medelstor inom släktet Macropus. När individerna står på sina bakben är honorna cirka 0,8 meter höga och hannarna ungefär 1,0 meter höga. Jämförd med den egentliga vallaron som tillhör samma undersläkte (Osphranter) är Macropus bernardus tydligt mindre. Hannar har en svartaktig pälsfärg och honornas päls är gråaktig till gråbrun. Den nakna nosen är kännetecknande för undersläktet.[9]

Utbredning redigera

Pungdjuret förekommer i den australiska delstaten Northern Territory i Arnhem land. Habitatet utgörs av skogar med eukalyptusträd samt av hedområden.[1]

Ekologi redigera

När det inte finns någon brunstig hona i närheten lever hannarna vanligen ensamma, och honan är ofta tillsammans med en unge. När två vuxna hannar träffar på varandra kan korta strider uppstå, utan allvarliga resultat. Macropus bernardus är ofta aktiv under skymningen samt gryningen men den kan leta efter föda under andra tider på dygnet. Arten äter främst gräs och blad från buskar som kompletteras med några andra växtdelar.[9]

Honan kan para sig igen kort efter ungens födelse och det finns inga fasta parningstider. Embryots utveckling är fördröjd så länge det äldre syskonet lever i moderns pung (marsupium). Den egentliga dräktigheten varar 31 till 36 dagar och vid födelsen kravlar ungen till pungen och suger sig fast vid en spene. I pungen stannar ungen ungefär fyra månader och sedan besöker den pungen tillfälligt under ytterligare två månader. Under dessa två månader kan en ny unge leva tillsammans med det äldre syskonet i pungen. Några exemplar blev nästan 12 år gamla.[9]

Ungar jagas av örnar och vuxna individer kan falla offer för dingos, rödrävar eller krokodiler.[9]

Status redigera

Denna känguru jagas i mindre utsträckning av Australiens ursprungsbefolkning.[1] Européer beskrev däremot köttets lukt och smak som obehaglig.[9] Det största hotet mot arten är bränder i utbredningsområdet. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] 2008 Macropus bernardus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Macropus bernardus, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ Beolens, Watkins & Grayson (2009). ”Bernard”. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 40 
  9. ^ [a b c d e] Evan Hyatt (2002). ”Black wallaroo” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Macropus_bernardus/. Läst 27 juli 2017. 

Externa länkar redigera