Magnus Gottfrid Schybergson, född den 26 november 1851 i Åbo, död den 6 december 1925 i Helsingfors, var en finländsk historiker, e.o. professor vid Helsingfors universitet 1883–1924, redaktör för Finsk Tidskrift 1887–1907 och medstiftare och ordförande för Svenska Litteratursällskapet i Finland 1897–1923.
| Magnus Gottfrid Schybergson | |
 | |
| Född | 26 november 1851[1] Åbo |
|---|---|
| Död | 6 december 1925[1] (74 år) |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Historiker |
| Maka | Johanna Schybergson |
| Barn | Carl Magnus Schybergson (f. 1886) Gösta Schybergson (f. 1893) Henrik Schybergson (f. 1898) |
| Släktingar | Emil Schybergson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
M. G. Schybergsons verk Finlands historia utgår från en klar Stockholmscentrerad synvinkel där Finland är en fullt jämställd och integrerad del av svenska riket. Det utgör antitesen till Yrjö Koskinens verk. För Schybergson framstår det fornfinska samhället som föga högt utvecklat och däri "låg orsaken till den lätthet, hvarmed finnarna kufvades, och till den undergifvenhet, hvarmed de underkastade sig det främmande väldet".[2]
Schybergson skrev även Sibbo under den röda tiden (1918); hans son Gösta Schybergson mördades brutalt av de röda under finska inbördeskriget 1918. Han var medlem i Karolinska förbundet.
Han var farfar till historikern Per Schybergson.
Biografi
redigeraMagnus Gottfrid Schybergson föddes i Åbo som son till rättsrådet Arvid Magnus Schybergson och Amanda Avellan. Han avlade studentexamen 1868 och blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 1873, filosofie licentiat 1875, och docent i allmän historia 1878. Han blev extraordinarie professor 1883 och tjänstgjorde fram till 1924. Schybergson var även kurator och inspektor för Länsisuomalaisen osakunta.[3]
Verk
redigeraSchybergson bidrog med flera betydande verk inom finländsk historia, inklusive Bidrag till Finlands inre historia åren 1721-31 och Finlands historia. Hans arbete präglas av en svenskcentrerad synvinkel och han var en stark förespråkare för Finlands integration i det svenska riket.[3]
Familj och personligt liv
redigeraMagnus Schybergson var gift med Johanna Tikkanen från 1879 till hennes död 1936. De hade flera barn, inklusive Gösta Schybergson, som tragiskt mördades under finska inbördeskriget.[3]
Källor
redigera- Schybergson, M. G. i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Noter
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 129948528, läst: 31 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sjöstrand, Per Olof: Hur Finlands vanns för Sverige: En historia för nationalstater, s. 55f. Uppsala 1996.
- ^ [a b c] ”Schybergson, M.G.”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 681–682. ISBN 951-717-714-3
Vidare läsning
redigera- Historiska uppsatser tillegnade Magnus Gottfrid Schybergson på hans sextioårsdag den 26 november 1911., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, 1911, Wikidata Q113451066, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022406
- Carl Magnus Schybergson (1956), Magnus Gottfrid Schybergson / C. M. Schybergson., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113527028, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022042