Münchhausens trilemma

tankeexperiment inom kunskapsteorin

Münchhausens trilemma är inom kunskapsteorin ett tankeexperiment benämnt efter Baron von Münchhausen som syftar till att demonstrera omöjligheten att bevisa någon som helst sanning, även inom fundamentala områden som logik och matematik. Om det frågas hur ett givet påstående är sant kan ett bevis tas fram. Men samma fråga kan ställas för själva beviset, och alla efterföljande bevis. Trilemmat säger att det bara finns tre alternativ för att avsluta ifrågasättningen:

  • Det cirkulära argumentet, där bevisningen av någon proposition stöds av endast den propositionen
  • Det regressiva argumentet, där varje bevis kräver ytterligare ett bevis, ad infinitum
  • Det axiomatiska argumentet, som vilar på accepterade antaganden

Trilemmat är sedan vilken eller vilka av dessa lika otillfredsställande lösningar som ska användas. I debatten finns tre åsikter för hur trilemmat ska lösas. Koherentism menar att det cirkulära argumentet ska accepteras, infinitism accepterar det regressiva argumentet och foundationalism anser att det axiomatiska argumentet ska antas.

Trilemmat har även andra kända namn, bland annat Agrippas trilemma efter den grekiska filosofen Agrippa och Fries trilemma efter den tyska filosofen Jakob Friedrich Fries. Det kallas även regressargumentet och det epistemiska regressproblemet.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Dogmatismus – unendlicher Regreß – Psychologismus Albert, Traktat über kritische Vernunft, 1968, s. 11, citerat efter Westermann, Argumentationen und Begründungen in der Ethik und Rechtslehre, 1977, s. 15.
  • Robert Nola, "Conceptual and Non-Conceptual Content", i : Karl Popper: A Centenary Assessment vol 2, 2006, s. 15
  • Diogenes Laërtius, ix.
  • διάλληλος. Liddell, Henry George; Scott, Robert; A Greek–English LexiconPerseus Project.
  • Sextus Empiricus, Pyrrhōneioi hypotypōseis i., från Annas, J., Outlines of Scepticism Cambridge University Press. (2000).
  • Brochard, V., The Greek Skeptics.
  • J. F. Fries, Neue oder anthropologische Kritik der Vernunft (1828 till 1831).
  • Karl Popper, "The Logic of Scientific Discovery", s. 87
  • Albert, H., Traktat über kritische Vernunft, s. 15 (Tübingen: J.C.B. Mohr, 1991).