Münchhausen by proxy
Münchhausen by proxy, MBP, även kallat Münchhausen syndrom genom ombud eller barnmisshandel genom förfalskning, förfalskat pediatrisk tillstånd (FPT) eller barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser (BMSI), är en psykiatrisk störning[1] som har klara likheter med Münchhausens syndrom. En förälder/vårdgivare, vanligtvis modern, förlägger sitt eget vård- och uppmärksamhetsbehov till sitt eget barn – antingen genom att vålla barnet skada så att det uppvisar de symptom som föräldern vill att barnet ska ha och/eller fabulera ihop osanna symptom som föräldern säger sig ha upplevt hos barnet. Även hos barn med en redan känd sjukdom, till exempel allergi, diabetes eller epilepsi, kan symtom framkallas genom medveten felaktig dosering av läkemedel. Samspelet mellan barn och föräldern är i grunden stört men kan te sig fullt normalt för dess omgivning – den andra föräldern/vårdgivaren kan vara helt ovetande om vad som egentligen försiggår.
| Underklass till | simulerad sjukdom, sjukdom | |
|---|---|---|
| Uppkallad efter | Baron von Münchhausen | |
| Upptäckare eller uppfinnare | Roy Meadow | |
| Upptäcktsdatum | 1977 | |
| Medicinsk disciplin | psykiatri, psykologi | |
| Münchhausen by proxy | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F68.12 |
| ICD-9 | 301.51 |
| DiseasesDB | 33167 |
| Medlineplus | 001555 |
| eMedicine | med/3544 |
| MeSH | svensk engelsk |
Münchhausen by proxy innebär att den sjuka personen i fråga inte själv utger sig för att vara sjuk, utan i stället spelar rollen som ombud och räddare för en annan person, som sägs vara sjuk/gjorts sjuk. Det är vanligen en förälder som använder ett eget barn som sjukdomsbärare och som ofta tillfogar barnet den skada som behövs för att det ska fortsätta att vara sjukt (och behöva räddas).[1]
Tillståndet är mycket ovanligt, och i Sverige upptäcks 3–10 fall årligen;[2] i USA upptäcks cirka 1 200 fall per år. Mörkertalet är svårt att uppskatta.
Syndromets karaktär redigera
Begreppet Münchhausen by proxy myntades av britten Roy Meadow, som blev adlad för sitt framstående arbete inom barnhälsovården. Syndromet har fått sitt namn efter Baron von Münchhausen (1720–1797) vars vansinniga, lögnaktiga och äventyrliga historier hör till den klassiska underhållningslitteraturen.[3] En gång ska han ha lyft sig själv i håret och räddat sig själv från döden efter att ha gått ner sig i ett träsk i Ryssland. Han flög på kanonkulor i Turkiet och seglade till månen. Ju mer spektakulärt desto bättre.
En förälder eller vårdare hittar på eller framkallar sjukdom hos ett barn eller en vårdtagare; barnet kommer till undersökningar om och om igen och utsätts för många och utförliga medicinska utredningar. Vidare förnekar föräldern all kännedom om orsaken till barnets sjukdomsbild.[2]
Djur som offer redigera
Det finns fallbeskrivningar där den sjuke, i stället för att välja människor väljer djur som den sjuke är ombud för.[4] Ännu har ingen större studie, utan endast fallbeskrivningar, om denna form gjorts.
Kriterier enligt DSM-5[förklaring behövs] redigera
A. Personen förfalskar kroppsliga eller psykologiska sjukdomstecken eller symtom, eller framkallar avsiktligt skada eller sjukdom, hos en annan person i bedrägligt syfte.
B. Personen försätter inför andra en annan person (offret) i rollen som sjuk, funktionsnedsatt eller skadad.
C. Det bedrägliga beteendet fortgår även i frånvaro av uppenbar yttre vinning.
D. Beteendet förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa som vanföreställningssyndrom eller annan psykossjukdom.
Obs: Den här diagnosen avser förövaren, inte offret.
Specificera: Enstaka period eller återkommande perioder (vid två eller fler tillfällen utan saklig grund uppgivit sig vara sjuk och/eller framkallat skada i bedrägligt syfte).[5]
Symptom redigera
Tillståndet är mycket svårdiagnostiserat. En varningssignal kan vara ett barn till en förälder med Münchhausen by proxy i undersökning av sjukvårdspersonal ger en oklar symtombild med motsägelsefulla utredningsresultat, att föräldern är överengagerad eller tycks vara alltför sjukvårdskunnig samt ogärna lämnar barnet ensamt. Akuta tecken och symtom på sjukdomen försvinner när föräldern eller vårdaren separeras från barnet.[6]
Uppmärksammade fall redigera
- Beverley Allitt, eller Dödsängeln, var en brittisk sjuksköterska som mördade eller skadade nio barn på sin arbetsplats mellan februari och mars 1991.
- Wendi Scott dömdes 16 november 2007 i Maryland, USA, för att under tre års tid ha förgiftat sin dotter med magnesium för att framkalla symtom på leukemi.[7]
- Genene Jones dömdes 1985 för ett mord och ett mordförsök på barnavdelningen vid sjukhuset i San Antonio, Texas, där hon jobbade. Jones misstänktes för ytterligare 49 mord.
- Clauddine ”Dee Dee” Blanchard, moder till Gypsy Rose Blanchard. Efter att Clauddine 2015 blivit mördad i sitt hem i Springfield, Missouri, nystas historien kring åratal av medicinering, otaliga sjukhusbesök samt operationer, etc. som Dee Dee frambringat och åsamkat Gypsy Rose. Dotterns dåvarande pojkvän, Nicholas Godejohn, dömdes 2019 för mordet på Clauddine.
Referenser redigera
- Nationalencyklopedin: münchhausensyndrom
- Gregory, Julie (2003). Mamma sa att jag var sjuk. ISBN 91-7002-073-6
- Olsson, Caroline (24 november 2004). ”Mammor skadar sina barn – hittar på sjukdomar”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/halsa/article248392.ab.
- Castelius, Olle (17 oktober 2001). ”Hon gör sina barn sjuka”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article42337.ab.
- ”Munchausen by proxy syndrome”. KidsHealth. http://kidshealth.org/parent/system/ill/munchausen.html.
Noter redigera
- ^ [a b] Jan-Otto Ottosson. ”Münchhausensyndrom”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/munchhausensyndrom. Läst 4 augusti 2015.
- ^ [a b] Olsson, Caroline (24 november 2004). ”Mammor skadar sina barn – hittar på sjukdomar”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/halsa/article248392.ab.
- ^ de Sousa, Daniel; Kanomata, Elton Yoji; Feldman, Ricardo Jonathan; Maluf, Alfredo (2017). ”Munchausen syndrome and Munchausen syndrome by proxy: a narrative review”. Einstein 15 (4): sid. 516–521. doi:. ISSN 1679-4508. PMID 29364370. PMC: 5875173. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5875173/. Läst 14 mars 2024.
- ^ Tucker HS, Finlay F, Guiton S (2002). ”Munchausen syndrome involving pets by proxies”. Arch. Dis. Child. 87 (3): sid. 263. doi:. PMID 12193455.
- ^ Herlofson, Jörgen (2017). MINI-D5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5, American Psychiatric Association. sid. 142-143
- ^ ”Munchausen by proxy syndrome”. KidsHealth. Arkiverad från originalet den 1 april 2009. https://web.archive.org/web/20090401003924/http://kidshealth.org/parent/system/ill/munchausen.html. Läst 6 april 2009.
- ^ ”Military wife faces assault charges for making daughter sick”. The Frederick Newspost. 20 november 2007. Arkiverad från originalet den 22 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110522173144/http://www.fredericknewspost.com/sections/news/display.htm?StoryID=67885.