Öppna huvudmenyn

Antalsenhet (även kallat mängdmått, mängdenhet eller antalsmått) är måttenheter för att ange mängder av vissa typer av fysiska objekt, oftast produkter som används i handel.

Omräkningstabell för några äldre och nyare svenska stycketalRedigera

  • 1 back
    • av trä (i början av 1900-talet när dricka kördes ut med häst och vagn, familjärt kallad soffa) för 50 st 33 cl-flaskor öl eller läskedryck
    • av trä (i slutet av 1900-talet) för 25 st 33 cl-flaskor
    • av plast, utan fack (infördes när "träsoffan" togs ur bruk) för 25 st 33 cl-flaskor öl eller läskedryck
    • av plast, med fack (infördes för att den passar på en EUR-pall) för 20 st 33 cl-flaskor öl eller läskedryck
  • 1 bal
    • (skrivpapper, tryckpapper m m) = 10 ris (antal ark varierar beroende på papperskvalitet)
    • 32 rullar hushållspapper
    • 64 rullar toalettpapper
    • 10 stycken (tyg; styckets längd beror på tygets art, se stycke nedan)
  • 1 rulle = 100 frimärken (tidigare sammanhängane remsa med perforering åtskiljande märkena; senare operforerade självklistrande märken ett och ett på ett bärband)
  • 1 bok =
  • 1 ris = 20 böcker (antal ark varierar, se bok ovan)
  • 1 bunt =
    • 500 ark kopiatorpapper (vanligen kvalitet 80 gram)
    • 300 hopnitade lösblad oblekt toalettpapper (niten utgörs av en järntråd, som slutar i en ögla för upphängning på en krok eller spik)
    • 24 sillar
    • 15 yard bomullstyg
  • 1 börda = 24 st gärdesgårdstörar
  • 1 dussin = 12 st
  • 1 däcker = 10 hudar eller skinn av större djur. Mindre djur, se timmer nedan
  • 1 gross = 12 dussin = 144 st
  • 1 flak ("lock") = 24 burkar öl eller läsk på en bricka av wellpapp
  • 1 Fång = så mycket man kan bära på en gång i händerna eller armarna
  • 1 gång (uttolkas omgång) =
    • 44 hjulekrar (11 st per hjul till vagn med 4 hjul)
    • 4 vagnshjul (= så många som behövs till 1 vagn)
    • 4 hästskor (= så många som behövs till 1 häst),
    • 24 hästskosöm (så många som behövs för att sko 1 häst)
    • 4 strumpstickor (senare 5 st)
  • 1 litet hundrade = 100 st
  • 1 stort hundrade = 6 tjog = 10 tolfter = 120 st
  • 1 karta; kan avse olika saker:
    • 1 ark bestående av ett obestämt antal sammanhängande, perforerade frimärken och liknande
    • 1 kartongskiva med ett obestämt antal löst fästade knappar och liknande småföremål
  • 1 kartong = 5 buntar kopiatorpapper
  • 1 kast = 4 st strömmingar (så många som kan hållas mellan ena handens fingrar)
  • 1 klove = 120 st torkade fiskar
  • 1 kull = 12 ägg (bygdemål i Småland)
  • 1 lägg = 16 sidor efter upprepad falsning av ett tryckark (vanligast, men 8 sidor (större färdigformat) och 32 sidor (mindre färdigformat) förekommer
  • 1 par = 2 st
  • 1 skock = 60 st
  • 1 stycke =
  • 1 timmer = 40 skinn av mindre djur, exempelvis ekorrar. Större djur, se däcker ovan
  • 1 tjog = 20 st
  • 1 tolft = 12 st (oftast antal bräder)
  • 1 val = 20 kast = 80 strömmingar (ibland 15 kast = 60 strömmingar)
  • Lin
    • 1 hand (ibland kallad handell och handfull). Ett obestämt antal uppryckta strån, som ryms i en hand.[1] Antalet strån varierar stort med handens storlek, som kan vara mycket olika hos skilda individer.
    • 1 lókk = 2 händer [1]
    • 1 limme är en större bunt, som består av ett antal händer. Antalet varierar allt efter trakten:[2]
    • 1 lima = 20 fitjor (linstrån) i Gästrikland. Lima torde vara samma ord som limma.
    • 1 lajma = 20 lindockor i östra Dalarna. Lajma och lima är troligen samma ord. Jfr garndocka.
  • 1 kue = 8 sädeskärvar ställda samman till en liten rund hög på åkern, dialektalt i Halland.[3]
  • 1 mol = 6,022 140 857 · 1023 stycken molekyler (kemi)

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 241 [1]
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [2], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  3. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 368. [3] Gleerups, Lund 1862 –  1867, faksimilutgåva] Malmö 1962