Lysviks socken
Lysviks socken i Värmland ingick i Fryksdals härad, ingår sedan 1971 i Sunne kommun och motsvarar från 2016 Lysviks distrikt.
Lysviks socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Härad | Fryksdals härad |
Kommun | Sunne kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 201 kvadratkilometer |
Upphov till | Lysviks landskommun Lysviks församling |
Motsvarar | Lysviks distrikt |
Tingslag | Fryksdals tingslag (–) Fryksdals nedre tingslag (–) |
Karta | |
Lysviks sockens läge i Värmlands län. | |
Koordinater | 60°00′52″N 13°07′56″Ö / 60.01444444°N 13.13222222°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2161 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Lysviks distrikt |
Redigera Wikidata |
Socknens areal är 201 kvadratkilometer varav 178,54 land.[1] År 2000 fanns här 1 674 invånare.[2] Tätorten Lysvik med sockenkyrkan Lysviks kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik Redigera
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lysviks församling och för de borgerliga frågorna bildades Lysviks landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Sunne kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Lysvik, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Fryksdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente.[3]
Geografi Redigera
Lysviks socken ligger sydost om Torsby kring sjön Övre Fryken, Lysan och Björkälven. Socknen har odlingsbygd utmed vattendragen men är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd.[4][1][5][6]
Socknen västra sidan kallas i folkmun Bjälverud efter dess största by. Än idag går det regelbundna kyrkbåtar över sjön inför gudstjänsterna.
Hemman Redigera
Inom parentes anges alternativt namn.
Väster om sjön Fryken:
- Berga V., 1/3 mantal, skattehemman, först omnämnt 1540 (Västenberg)
- Bjälverud, 1/2 mantal, skattehemman, 1586
- Gullsby, 1/3 mantal, skattehemman, 1597
- Råby, 1/3 mantal, skattehemman, 1600
- Väsby, 1/4 mantal, skattehemman, 1643
Öster om sjön Fryken:
- Backa, 1/2 mantal, skattehemman, 1540
- Berga Ö., 1 mantal, skattehemman, 1540 (Berggården)
- Gällserud, 1/3 mantal, skattehemman, 1606
- Kyrkbyn, 1/3 mantal, skattehemman, 1590
- Kårrud, 1/3 mantal, skattehemman, 1582
- Lövåsen, 1/4 mantal, skattehemman, 1600 (Bäcken)
- Myringbyn, 1/2 mantal, skattehemman, 1540
- Ransby, 1 mantal, skattehemman, 1540
- Ransbytorp, 1/4 mantal, skattehemman, 1626 (Bråten)
- Skäggegård, 1 mantal, skattehemman, 1540 (Prästgården)
- Solberg, 1/4 mantal, skattehemman, 1600
- Strand, 1/8 mantal, skattehemman, 1540 (Strandtorp)
- Strandvik, 1/3 mantal, skattehemman, 1590
- Stävarby, 1/3 mantal, skattehemman, 1590
- Sätter, 1/8 mantal, skattehemman, 1664 (Sättergården)
- Åsegård, 1 mantal, skattehemman, 1540
- Öjenäs, 1/2 mantal, skattehemman, 1542
Orter / Masugnar / Bruk / Diverse Redigera
- Ån (torp)
- Forsberga (masugn)
- Lövholm / Lövstaholm (Bruk)
- Vålberga (brunn)
- Stenebyn (torp)
Fornlämningar Redigera
En boplats från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.[4][7][8][5]
Namnet Redigera
Namnet skrevs år 1503 Lisswig och kommer från kyrkplatsen vid åns Lysans utlopp i Övre Fryken. Ånamnet innehåller ljus.[9]
Befolkningsutveckling Redigera
Befolkningsutvecklingen i Lysviks socken 1760–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1760 | 1 002 | |||
1769 | 1 099 | |||
1780 | 1 276 | |||
1790 | 1 327 | |||
1810 | 1 591 | |||
1820 | 1 870 | |||
1830 | 2 420 | |||
1840 | 2 777 | |||
1850 | 3 222 | |||
1860 | 3 675 | |||
1870 | 4 087 | |||
1880 | 4 346 | |||
1890 | 4 188 | |||
1900 | 3 945 | |||
1910 | 3 424 | |||
1920 | 3 451 | |||
1930 | 3 142 | |||
1940 | 2 957 | |||
1950 | 2 829 | |||
1960 | 2 513 | |||
1970 | 2 014 | |||
1980 | 1 753 | |||
1990 | 1 728 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Se även Redigera
Referenser Redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lysvik socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Lysvik socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lysviks socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysviks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning Redigera
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris
Externa länkar Redigera
- Arkiv relaterade till Lysviks socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Lysviks socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Lysviks Byalag
- Lysviks Hembygdsförening