Vitlupin (Lupinus albus)[2][3][4][5][6][7][8][9] är en ärtväxtart som beskrevs av Carl von Linné. Den ingår i släktet lupiner[10][11] [12] . Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[12]
| Vitlupin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Lupiner Lupinus |
| Art | Vitlupin Lupinus albus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lupinus albus | |
| Auktor | Linné |
Växten blir upp till 120 cm hög. Den blommar i maj och juni.[1]
Utbredning redigera
Vilda populationer av vitlupin hittas från Slovenien, Kroatien, Albanien och Bulgarien över Grekland (inklusive Kreta) till asiatiska delar av Turkiet. För populationer i Israel och Jordanien är inte klart om de är inhemska eller introducerade. Vitlupin växer i låglandet och i kulliga områden upp till 750 meter över havet. Den hittas på ängar, på betesmarker och ödemark. Vitlupin förekommer som införd art på Korsika, Sicilien och i Egypten.[1]
Underarter redigera
Arten delas in i följande underarter:[10]
- L. a. albus
- L. a. graecus
Livsmedel och medicinsk betydelse redigera
Vitlupin används som livsmedel i medelhavsområdet och mellanöstern och finns dels som söt vitlupin och dels som bitter. Den bittra innehåller alkaloider som lupinin och felaktigt tillredda kan de orsaka antikolinerga symtom som muntorrhet, konfusion, dimsyn, nedsatt tarmmotorik, mydriasis, feber, takykardi och urinretention[13].
Bevarandestatus redigera
Lokala bestånd hotas av intensivt bruk av betesmarker. Hela populationen betraktas som stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Bildgalleri redigera
Källor redigera
- ^ [a b c d] Planchuelo, A.M. 2020 Lupinus albus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 mars 2022.
- ^ Heywood,V.H. & Ball,P.W., 1968 Leguminosae.In:Flora Europaea Vol.2.ed.Tutin,T.G.et al.
- ^ Czerepanov,S.K., 1981 Plantae Vasculares, URSS. Leningrad.
- ^ Polhill,R,M., 1990 Legumineuses.In:Flore des Mascareignes,Vol 80.J. Bosser et a
- ^ Vassilczenko, I.T., 1987 In:Flora Partis Europaeae URSS, Vol.6. Leningrad.(Rus)
- ^ Greuter,W. et al. (Eds.), 1989 Med-Checklist Vol.4 (published)
- ^ Linnaeus,C.von, 1753 Sp.Pl.
- ^ Palibin, I.V., 1941 In:Flora URSS, Vol.11. Mosqua, Leningrad. (Rus)
- ^ Ali,S.I., 1977 Papilion. In:Flora of West Pakistan, No 100.
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11472064. Läst 26 maj 2014.
- ^ ILDIS World Database of Legumes Arkiverad 17 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Dyntaxa Lupinus albus
- ^ Linnea Malmgren & al. (augusti 2016). ”Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2016/07/Baljvaxt-orsakar-forgiftning-med-antikolinergt-syndrom/. Läst 5 augusti 2016.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Lupinus albus.
Wikispecies har information om Lupinus albus.
