Lundakarnevalen (tidigare formellt kallad först Lunds studentkårs karneval och senare, efter 1984, Lunds studentkårers karneval), är en karneval som arrangeras vart fjärde år av studenterna i Lund.

Lundakarnevalen
Lundakarnevalståg på Mårtenstorget omkring 1900
PlatsLund, Sverige
TidpunktMaj
År1849
Tidigare namnLunds studentkårs karneval, Lunds studentkårers karneval
TypKarneval
Programblad från Lundakarnevalen 1863, den första då samtliga medverkande studentnationer enades om ett gemensamt tema: "Grekiska thronens försäljning". Temat syftade på avsättandet av Otto I av Grekland föregående år.
Kommittén bakom Lundakarnevalen 1896. Bakre raden från vänster: Nils Linnell, Folke von Krusenstjerna, Yngve Wisén, Brynolf Nordqvist, Carl Martin Collin, Waldemar Bülow, Johannes Strömberg, Gustaf Petrén och Fritz Ask. Främre raden från vänster: Arthur Stille, Herman Söderbergh, Nils Falck och H. (?) Ekstrand.

Uppkomst redigera

Studentkarnevalen i Lund har sitt ursprung ur den gamla studentikosa festseden att hälsa vårens ankomst mellan sista april och första maj och många av de tidigaste karnevalerna gick officiellt under benämningar som "vårfest" eller "majfest", och det är därför inte helt klart när man kan säga att karnevalen som separat företeelse utkristalliseras ur det allmänna vårfirandet. Generellt brukar man dock räkna det småländska bondbröllopet från 1849 som den första officiella karnevalen. Studenter från Smålands nation tågade då från krogen Finkelborg genom Lund och ut till brunnssalongen i Lilla Råby utklädda till ett bondbröllop från Värend. Detta är nämligen det första belagda exemplet på ett sådant tåg med genomgående utklädningstematik.

Successivt kom så karnevalen under de följande decennierna att antaga allt mer organiserade former, bland annat genom utseendet av formella karnevalskommittéer. Från och med 1867 då Lunds Studentkår formellt konstitueras är kårordföranden länge självskriven ordförande även i kommittén. Uppgiften var troligen inte alltför betungande. Hela arrangemanget var länge inte mer komplicerat och omfattande än att det kunde både beslutas, organiseras och genomföras inom loppet av en vecka.

Periodicitet redigera

Karnevalerna inföll under mitten av 1800-talet med varierande periodicitet, ibland varje år, ibland vartannat och ibland även på hösten. Från och med 1876 blev det dock karneval vartannat år ända fram till 1892. Det året urartade firandet i så svårartat superi med åtföljande reaktioner från den lokala överheten att de planerade festligheterna 1894 inställdes. På så sätt uppstod den fyraårsperiod mellan karnevalerna – en "karnevad" – som alltjämt gäller.

Under 1900-talet inträffade dock åtskilliga brott i denna periodicitet. Första världskriget ställde in karnevalen 1916. År 1932 valde man på grund av den ekonomiska krisen (det ansågs osäkert huruvida vanligt folk som drängar och pigor skulle ha råd att gå på karneval) att skjuta karnevalen två år framåt till 1934. Det blev 1930-talets enda karneval, ty 1938 var världsläget så hotfullt att man åter ställde in. År 1942 var det heller av naturliga skäl inte aktuellt med karneval. År 1946 återuppstod arrangemanget dock och har sedan dess fortsatt utan uppehåll.

Karnevalsteman sedan fyraårsintervallets början redigera

 
Entrémärke från Lunds studentkårs karneval 1896. Temat "Noch ist Polen nicht verloren" är hämtat från Mazurek Dąbrowskiego, den polska nationalsången, men syftade på Salomon August Andrées planerade nordpolsfärd detta år.
 
Merparten av samtliga levande karnevalsgeneraler sedan 1962 samlade till "generalskonvent" 2012.
Karneval Tema Karnevalsgeneral
Lundakarnevalen 1896 "Noch ist Polen nicht verloren"
Lundakarnevalen 1900 Den stora sekularkongressen
Lundakarnevalen 1904 (inget tydligt uttalat tema)
Lundakarnevalen 1908 Värdenas utveckling
Lundakarnevalen 1912 Olympiska förspelen
Lundakarnevalen 1920 Den stora mässan
Lundakarnevalen 1924 Urkarneval
Lundakarnevalen 1928 Kulturkarneval Otto Berch
Lundakarnevalen 1934 Det tredje rikets dag Tage Larsson
Lundakarnevalen 1946 Det stora folkuniversitetet Olle H. "Dubbel-Olle" Olsson
Lundakarnevalen 1950 Jubileumskarneval Nils Herman Håkansson ("karnevalsingenjör")
Lundakarnevalen 1954 Skandalkarneval Knut Borglin
Lundakarnevalen 1958 Moralkarneval Jan-Öjvind Swahn ("karnevalsamiral")
Lundakarnevalen 1962 Kriminalkarneval Eric Owers
Lundakarnevalen 1966 Nationalkarneval B-G Svensson
Lundakarnevalen 1970 Maximalkarneval Kjell Stenström
Lundakarnevalen 1974 Orientalkarneval Per "Pigge" Larsson
Lundakarnevalen 1978 Energikarneval Göran "Sigge" Barsby
Lundakarnevalen 1982 Stjärnkarneval Björn Barsby
Lundakarnevalen 1986 Genialkarneval Pehr Andersson
Lundakarnevalen 1990 Dubbelmoralkarneval Claes Virdeborn
Lundakarnevalen 1994 Bergochdalkarneval Pontus Bodelsson
Lundakarnevalen 1998 Ritualkarneval Christian Godden
Lundakarnevalen 2002 Idealkarneval Mats Nilsson
Lundakarnevalen 2006 Dualkarneval Eric Dahlgren
Lundakarnevalen 2010 Rätt&felkarnevel Erik Neppelberg
Lundakarnevalen 2014 Futuralkarneval Fanny Ramel
Lundakarnevalen 2018 Imaginalkarneval Freja Davidsson Bremborg
Lundakarnevalen 2022 Katastrofalkarneval Emil Fredberg

Karnevalernas teman har ända sedan 1954 slutat med ändelsen "-al" med undantag för 1978, 1982 och 2010 års karnevaler.

Se även redigera

Källor redigera

Externa länkar redigera