Lulesamiska naturobjekt på kartorna

lulesamiska kartnamn

Lulesamiska naturobjekt på kartorna redovisar betydelsen av ortnamnsefterled och adjektiv i namn på naturobjekt, som används på kartor i lulesamiska områden, som de definierats av Lantmäteriet.[1]

Lulesamiska teckenRedigera

Det lulesamiska alfabetet har två tecken som inte finns i det svenska alfabetet, Á och Ŋ (ng-ljud), markerat med gult i nedanstående figur.[2] Det lulesamiska området sträcker sig in i Norge och där följer man samma lulesamiska ortografi med undantaget att den norska motsvarigheten till bokstaven Ä får användas.

Lulesamiska alfabetet
A Á B D E F G H I J K L M N Ŋ O P R S T U V Å Ä
a á b d e f g h i j k l m n ŋ o p r s t u v å ä
Bokstäver i svenska alfabetet som saknas Alternativa tecken
C Q W X Y Z Ö Norge Æ æ Sverige Ä ä

KartorRedigera

De tre kartorna visar en del av västra Padjelanta (Badjelánnda) i tre olika ortografier.

Lulesamiska naturnamnsefterledRedigera

Tabellen visar de vanligaste naturnamnsefterleden på berg, sjöar, vattendrag och andra naturobjekt i det lulesamiska området.[3] Många av exemplen i tabellen har egna artiklar med länk till Topografiska kartan.

Svenska Lulesamiska Exempel
Berg
Klippbrant bákte Vielggisbákte
Fjällsluttning buollda Láŋjekbuollda
Kalt lågfjäll duottar Duottar
Spetsig fjälltopp, brant högfjäll gájsse Darregájsse
Berg med rund kontur oajvve Rávdoajvve
Litet runt berg oajvásj Nuortoajvásj
Mindre fjällaxel oálgásj Oalgásj
Fjällaxel från större fjäll oalgge Ridoalgge
Fjälltopp tjåhkkå Guovddelistjåhkkå
Fjällrygg, ås tjårro Jågŋåtjårro
Litet fjäll várásj Ráhkovárásj
Fjällhöjd med god utsikt várddo Gálavárddo
Berg, fjäll várre Guovddelisvárre
Terass, avsats i fjällsida låpptå Gierdolåpptå
Sjöar
Sjö ávrre Gieddávrre
hávrre Sáluhávrre
jávrre Vásstenjávrre
Sjöar jávre Mávgojávre
Liten sjö jávrásj Rástesjávrásj
Tjärnar, småsjöar jávrátja Guovdoajvejávrátja
Vik luokta Sierggaluokta
Vattendrag
Vadställe gáláv Härrágáláv
Vattenfall gårttje Stuormuorkkegårttje
Bäck, å jåhkå Hurrejåhkå
Liten bäck eller å jågåsj Radtjejågåsj
Vidare del av å eller älv luoppal Gásakluoppal
Åmynning, älvmynning njálmme Änonjálmme
Lugnvatten i älv savon Vuojatsavon
Näs där vattendrag möts skájdde Njunnjása Skájdde
Simställe för renar vuojat Vuojatädno
Å, älv ädno Miellädno
Övrigt
Stor myr áhpe Guorásjáhpe
Litet kärr, liten myr, videsnår råhto Lådderåhto
Åsrygg (t.ex. drumlin) gielas Gålokgielas
Rund sänka, grop gåhpe Oarjep Gierisgåhpe
Glaciär jiegŋa Ålmåjjiegŋa
Högslätt láhko Gássaláhko
Krök måhkke Radtjemåhkke
Udde, näs njárgga Biellonjárgga
Skred, lavin rido Ridoalgetjåhkkå
Säckformad inbuktning i fjällsida skåhppe Biernnaskåhppe
Ö, holme suoloj Stuorsuoloj
Berg utan branta sidor tjavdda Suoŋertjavdda
Landrygg, bergrygg tjavelk Sievgoktjavelk
Fjälldal, dalgång vágge Viejevágge
Riktning, storlek
Västra alep Alep Njoatsosjávrre
Västligare alemus
Högre badje Badjelánnda
Övre bajep Bajep Áhppojávrre
Nedre, lägre vuolep Vuolep Áhppojávrre
Mellersta gasska Gasska Njoatsosjávrre
Lång guhkes Guhkesvágge
30 gålmmålåhke[4] Gålmmålåhkjávrátja
Östligare lulemus
Östra lulep Lulep Njoatsosjávrre
Norra nuortap Nuortap Slahpetjåhkkå
Södra oarjep Oarjep Slahpetjåhkkå
Stora stuor, stuorra Stuor Dijdder
Liten, lilla unna Unna Dijdder


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera