Öppna huvudmenyn

Luftvärnstrupperna (Lv) bildades som eget truppslag den 1 oktober 1942 genom försvarsbeslutet 1942. Truppslaget ledes åren 1942–1991 av en luftvärnsinspektör vid arméstabens luftvärnsavdelning. Åren 1991–1997 leddes truppslaget av Arméns luftvärnscentrum, där även luftvärnsinspektören ingick.

Luftvärnstrupperna
(Lv)
Luftvärnsregementet vapen.svg
Vapensköld för Luftvärnsregementet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnLuftvärnstrupperna
Datum1942–
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärn
Del avHögkvarteret [a]
FörläggningsortHalmstad
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TruppslagsteckenAM.090943 - edited.jpg

Innehåll

HistorikRedigera

I samband med försvarsbeslutet 1925 påbörjade artilleriet att organisera luftvärn (Lv). Karlsborgs artillerikår (A 10) omorganiserades 1928 till Karlsborgs artilleriregemente (A 9). Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en mer självständig ställning inom artilleriet, och avskildes från artilleriet för att bilda eget truppslag 1942.

I samband med att luftvärnet blev mer självständigt i slutet av 1930-talet, bilades Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) år 1938. De två regementena, det vill säga A 9 och A 10 blev stammen för luftvärnet i Sverige, och för de luftvärnsförband som kom att sättas upp mellan åren 1941 och 1942.

Regementet i Karlsborg (A 9) hade detachement i Göteborg och i Luleå, vilka bildade 1941 Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) och Norrlands luftvärnskår (Lv 7). Samtidigt bytte regementet i Karlsborg namn till Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1).

Regementet i Linköping (A 10) hade detachement i Malmö, Stockholm och Sundsvall. Detachementet i Stockholm avskildes 1941 och bildade Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11), vilket omorganiserades 1942 till Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3). Detachementen i Malmö och Sundsvall bildade 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4) och Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5). Samtidigt bytte regementet i Linköping namn till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2).

År 1944 förlades ett batteri ur Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) till Gotland. Detta batteri benämndes till en början Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Lv 3 G). 1952 övergick detachementet till Lv 2 i Linköping, och fick det nya namnet Östgötas luftvärnsregementes batteri på Gotland (Lv 2 G).

När luftvärnet var som störst i Sverige, bestod det av sju förband, ett detachement samt olika skolförband. År 1961 påbörjades en successiv minskning av truppslaget. Detta genom att Lv 1 i Karlsborg avvecklades, vilket följdes av en avveckling av Lv 2 i Linköping året därpå. I samband med dessa två avvecklingar kom Lv 4 och Lv 6 att omorganiseras från kår till regemente. Samtidigt blev luftvärnet på Gotland ett självständigt förband under namnet Gotlands luftvärnsdivision, och övertog förbandsbeteckningen Lv 2.

År 1982 avvecklades Lv 5 i Sundsvall, vilket blev det tredje luftvärnsförbandet som avvecklades. Samtidigt omlokaliserades Lv 4 från Malmö till Ystad.

Genom försvarsutredning 1988 bildades den 1 juli 1991 Arméns luftvärnscentrum (LvC). Det genom att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar i arméstaben sammanslogs med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, vilka bildade så kallade truppslagscentrum. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades som självständiga enheter och de nyuppsatta truppslagscentrumen övertog ansvaret över utbildningen vid skolorna. Arméns luftvärnscentrum bestod 1991 av arméstabens luftvärnsavdelning, Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS), Luftvärnsskjutskolan (LvSS). Luftvärnsdelen av Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) tillkom i Arméns luftvärnscentrum året därpå. Chefen för Arméns luftvärnscentrum innehade även befattningen Luftvärnsinspektören.[1]

Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att förband som ej uppsatte krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente i fredsorganisationen. Med det reducerades samtliga luftvärnsförband den 1 juli 1994, till att endast omfatta kårstorlek, det vill säga endast omfatta storleken av ett utbildningsförband på en bataljon.

Genom försvarsbeslutet 1996 kom Arméns samtliga truppslagscenter att avvecklas och dess uppgifter övertogs av Armécentrum (ArméC). Detta ledde till att Arméns luftvärnscentrum avvecklades den 31 december 1997 som enhet, och Luftvärnsskjutskolan åter blev ett självständigt förband under det nya namnet Luftvärnets stridsskola (LvSS). I samband med denna avveckling försvann även befattningen luftvärnsinspektör.

Försvarsbeslutet 1996 medförde även att avvecklades Lv 4 i Ystad 1997, och genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades Lv 2 på Gotland och Lv 3 i Norrtälje sommaren 2000. Vidare reducerades Lv 7 till en bataljon ingåendes i Norrbottens regemente (I 19). Denna levde kvar fram till 2004, då den avvecklades. Det enda luftvärnsförband som blev kvar är Lv 6, som sedan 1994 är lokaliserat till Halmstad.

Luftvärnsförband i SverigeRedigera

Namn, beteckning och aktivitet
Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) 1920 1961
Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) 1938 1962
Gotlands luftvärnskår (Lv 2) 1963 2000
Roslagens luftvärnskår (Lv 3) 1939 2000
Skånska luftvärnskåren (Lv 4) 1941 1997
Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5) 1940 1982
Luftvärnsregementet (Lv 6) 1942
Norrlands luftvärnskår (Lv 7) 1942 2005
Luftvärnets stridsskola (LvSS) 1942
Arméns luftvärnscentrum (LvC) 1991 1997

LuftvärnsinspektörerRedigera

Åren 1991–1997 var luftvärnsinspektören chef för Arméns luftvärnscentrum.

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1942–1991 var truppslaget underställt luftvärnsinspektören vid arméstabens luftvärnsavdelning, åren 1991–1997 chefen för Arméns luftvärnscentrum, åren 1997–2000 Armécentrum, åren 2000–2005 Operativa insatsledningen.

NoterRedigera

  1. ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 6 augusti 2018. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera