Öppna huvudmenyn
Ett aggregat för luftkonditionering.
Förenklad bild av en kylcykel. 1: Kondensor, 2: Expansionsventil, 3: Evaporator, 4: Kompressor.

Luftkonditionering är en teknisk process avsedd att kyla inomhusluft till rumstemperatur vid hög utomhustemperatur. Luftkonditionering fungerar oftast enligt samma princip som ett kylskåp och en värmepump. Processen uppfanns 1902 av nordamerikanen Willis Carrier.[källa behövs]

Luftkonditionering är vanligt förekommande inomhus i varma klimat. I många bilar av nyare modell finns också luftkonditionering. Dock är det ovanligt i Europa tack vare lägre temperaturer under sommarhalvåret.

FunktionRedigera

När man kyler ett ämne avlägsnar man värmen som finns i det. I den typen av luftkylare som används i luftkonditioneringar och kylskåp görs detta genom att man använder sig av principen att om en vätska övergår från ett högt tryck till ett lägre, kommer vätskan att absorbera värme ifrån omgivningen.

KylcykelRedigera

I ett kylsystem transporteras någon form av köldmedium, exempelvis freon, runt som absorberar värmen i den omgivande luften och kyler därmed ned den. Detta åstadkoms i förångaren. Köldmediet leds in i förångaren som vätska och övergår där till gas. Därmed absorberar köldmediet värme från luften. Köldmediegasen sugs till en kompressor som komprimerar gasen till högt tryck och därefter till kondensorn. På grund av att trycket har höjts har temperaturen ökat. Detta gör att köldmediet kan avge värme. Efter kondensorn är mediet återigen en vätska, fortfarande under högt tryck. Då leds den igenom en expansionsventil som sänker trycket innan köldmediet når evaporatorn igen och hela cykeln har genomgåtts. Nettoenergi har förflyttats från förångaren till kondensorn.

KällorRedigera