Luftbrisad (engelska: air burst) är en ammunitionseffekt där en vapenprojektil (till exempel en granat, raket, robot, flygbomb, handgranat, eller annan stridsdel) briserar under projektilens lopp. Denna effekt används för att kunna bekämpa fientliga mål utan en direkt träff genom att brisera en vapenprojektil i närheten av målet och bekämpa det med splitterverkan, alternativt brandverkan om vapenprojektilen har sådan laddning.

Ett tungt bombflygplan, modell B-17, som beskjuts med luftbriserande luftvärnsgranater.

Luftbrisad används primärt till projektiler med kulsprängverkan eller sprängverkan då dessa skapar den mest lämpade effekten för luftbrisad, mycket splitter med stort riskavstånd.[1] Luftbrisad används primärt mot oskyddade eller lätt skyddade mål då splitter normalt inte rör sig på tyngre skyddade mål som dedikerade pansarfordon. Dessa oskyddade mål består primärt av infanteri eller flygfordon.

För att åstadkomma luftbrisad behövs en speciell typ av tändrör eller annan tändanordning som får projektilen att explodera i luften vid rätt tidpunkt. Detta görs normalt av tidrör eller zonrör, varav tidrör är ett föråldrat koncept. Tidrör är tändrör med en förbestämd tidfördröjning och används mot mål som man har avståndinformation om så korrekt tidsfördröjning kan ställas in. För mål på okänt avstånd används istället zonrör som känner av när de är nära målet eller använder sig av en avståndsmätare för att snabbt räkna ut avståndet.

En äldre typ av vapenprojektil som använde luftbrisad var granatkartesch. Vid luftbrisad avfyrade dessa flera stora metallkulor framåt likt en hagelpatron. Granatkartescher kom senare att utvecklas till det vi idag kallar kulspränggranat då man under mellankrigstiden och speciellt under andra världskriget brukade dessa inom luftvärn.[2] Dessa sköts med stora luftvärnskanoner och hade antingen tidrör eller zonrör. Dåtidens tidrör var mekaniska och ställdes in för hand.

PopkulturRedigera

Luftbriserande ammunition var mycket vanligt inom luftvärn under andra världskriget. Under de allierade bombningarna av Nazityskland kom de allierade piloterna ofta att bemötas av luftbriserande luftvärnsprojektiler när de flög in över tyskt luftrum. De allierade piloterna kom därav att ge luftbrisad smeknamnet flak (uttalas "flack") efter den tyska förkortningen av luftvärnskanon, "flugabwehrkanone". Flak kom efter kriget att leva vidare med piloterna som spred termen vidare till tjänstemän och civilbefolkningen som en generell term för luftvärnseld och luftvärnskanoner.[3]

Med tiden kom begreppet flak att få en överförd bemärkelse inom engelskan som en synonym för kritik. Till exempel: 'said person has taken a lot of flak for said persons actions', vilket kan översättas till ungefär: 'vederbörande har fått en hel del luftvärnseld (kritik) för sitt agerande'.[4]

Exempel på projektiler med luftbrisadRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd 
  2. ^ 10,5 cm lvkan m/42: skjuttabeller 
  3. ^ ”Tank Chats #117, Stridsvagn 103, The Tank Museum”. https://www.youtube.com/watch?t=366. Läst 25 februari 2021. ”by putting on these more powerful guns, these ex-flak 7,5 flak guns...” 
  4. ^ ”Flak”. dictionary.cambridge.org. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/flak. Läst 25 februari 2021.