Frans Ludvig "Ludde" Gentzel, född 17 januari 1885 i Jönköping, död 5 mars 1963 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare och sångare.
| Ludde Gentzel | |
 Eric Abrahamsson som Pessimisten, Ludde Gentzel som Optimisten och i mitten författaren Helge Härneman. | |
| Född | Frans Ludvig Gentzel 17 januari 1885 Jönköping, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 mars 1963 (78 år) Göteborg, Sverige |
| Aktiva år | 1905-1955 |
| Maka | Karin Gentzel |
| IMDb | |
Biografi
redigeraLudde Gentzel var son till sadelmakaren Carl Gentzel. Redan som barn var han musikalisk och uppmärksammades för sin sångröst. Från 15 års ålder började han spela amatörteater. Han valde dock en tryggare karriär och efter folkskolan och lärotid i Jönköping anställdes han 1904 som frisör och perukmakare i Stockholm. Under tiden i Stockholm fortsatte han dock att odla sitt musikintresse och studerade för sin äldre bror, musikdirektören Carl Gentzel.
Hösten 1905 engagerades han av Axel Lindblads opera- o operettsällskap och spelade med detta fram till 1907. I detta gjorde han även flera operettroller bland annat som Enterick i Tiggarstudenten, Menelaus i Sköna Helena, Lambertuccio i Boccaccio, Markis Inmari i Geishan och Maroufle i Lille hertigen. 1907-1909 turnerade han med Vilhelm Olins teatersällskap där Gentzel fick framgångar som Per i Per Olsson och hans käring och som Clausen i Första fiolen.
Därefter engagerades Genzel 1909 av Axel Engdahl vid Folkteatern i Göteborg som komediaktör, revyartist och karaktärsskådespelare. 1931 kom han till Vasateatern i Stockholm under Gösta Ekman den äldre men återvände efter ett kortare mellanspel på Södra Teatern till Göteborg och Lorensbergsteatern 1932 och följde dess ensemble då den 1934 gick över till Göteborgs stadsteater.[2] Där framträdde han i Ingmar Bergmans uppsättning av Macbeth.
Han filmdebuterade 1916 i Georg af Klerckers film Nattens barn, senare kom han att gestalta Kronblom i två filmer.
Utöver teater och film medverkade han även i radioserien Optimisten och pessimisten där han i Helge Härnemans dialog var den glada optimisten medan Eric Abrahamsson var den ständigt klagande pessimisten.
Gentzel mottog Göteborgs stads förtjänsttecken den 5 juni 1950.[3]
Ludde Gentzel avled i mars 1963 och gravsattes på Östra kyrkogården i Göteborg.[4]
Privatliv
redigeraGentzel var gift med Karin Gentzel (1892–1980), född Svensson, och är farfar till TV-kommentatorn Bo Gentzel samt farfarsfar till handbollsmålvakten Peter Gentzel.
Hans far, sadelmakaren Karl Ludvig Gentzel, föddes 1834 i Varberg [5] och hans mor, Kristina Persdotter, föddes 1843 i Färlöv i Kristianstads län.[6]
Filmografi
redigera- 1916 – Nattens barn
- 1916 – Bengts nya kärlek eller Var är barnet?
- 1916 – Svärmor på vift eller Förbjudna vägar
- 1916 – Aktiebolaget Hälsans gåva
- 1916 – Calle som miljonär
- 1917 – I mörkrets bojor
- 1917 – Mysteriet natten till den 25:e (premiär först 1975)
- 1924 – Friarna på Långesten (endast manus)
- 1931 – Skepp ohoj!
- 1935 – Äventyr i pyjamas
- 1938 – Goda vänner och trogna grannar
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1938 – Karriär
- 1938 – Sol över Sverige
- 1939 – Landstormens lilla Lotta
- 1940 – Hans Nåds testamente
- 1940 – Vi Masthuggspojkar
- 1942 – Flickan i fönstret mitt emot
- 1943 – Något stort sker
- 1943 – Ombyte av tåg
- 1943 – Ordet
- 1943 – Stora skrällen
- 1944 – Dolly tar chansen
- 1944 – Vi behöver varann
- 1945 – 13 stolar
- 1945 – Oss tjuvar emellan eller En burk ananas
- 1946 – När ängarna blommar
- 1946 – Det regnar på vår kärlek
- 1946 – Saltstänk och krutgubbar
- 1946 – Det glada kalaset
- 1947 – Maj på Malö
- 1947 – Kronblom
- 1948 – Robinson i Roslagen
- 1948 – Kärlek, solsken och sång
- 1949 – Kronblom kommer till stan
- 1949 – Jungfrun på Jungfrusund
- 1952 – Åke klarar biffen
- 1955 – Kvinnodröm
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraRegi
redigera| År | Produktion | Teater |
|---|---|---|
| 1932 | Nicklasson & Co. Ernst Berge |
Vanadislundens friluftsteater[18] |
Radioteater
redigeraRoller
redigera| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1949 | Johnson | Filip Collins äventyr: Detektiven Kenyons blandade känslor Frank Heller |
Knut Ström[19] |
| 1956 | Hetz Altmann, en arbetslös | Tempo, tempo (Der Terminkalender) Max Gundermann |
Åke Falck[20] |
Referenser
redigera- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ [1]
- ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
- ^ ”Gentzel, Frans Ludvig”. svenskagravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/92620600.
- ^ Varbergs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13443/C I/5 (1826-1846), 15 april 1834
- ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 8. 25 april 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-04-25/109/8. Läst 28 maj 2016.
- ^ ”'Sympatiska Simon' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-10/214/8. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 120
- ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016.
- ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 26 april 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-26/112/24. Läst 7 februari 2016.
- ^ ”Caligula”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/caligula. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 maj 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-05-14/128/20. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 25 augusti 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-08-25/230/20. Läst 27 december 2021.
Vidare läsning
redigeraExterna länkar
redigera- Ludde Gentzel på Internet Movie Database (engelska)