Ludvig Teodor Almqvist

svensk jurist, ämbetsman och politiker
(Omdirigerad från Ludvig Almqvist)

Ludvig Teodor Almqvist, född 4 januari 1818 i Gränna, död 26 augusti 1884Algö gård på Selaön, var en svensk ämbetsman och politiker. Han var son till kyrkoherden Sven Johan Almqvist.

Ludvig Teodor Almqvist
Ludvig Almqvist.jpg
Född4 januari 1818[1]
GrännaSverige[1]
Död26 augusti 1884[1] (66 år)
Överselö församlingSverige[1]
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, ämbetsman, jurist, domare
Befattning
Häradshövding
Justitiesekreterare (1848–1853)
Sveriges civilminister (1856–1860)
Justitieråd i Högsta domstolen (1860–1867)[2]
Förstakammarledamot (1867–1869)[3]
Hovrättspresident för Svea hovrätt (1867–1870)[2]
Justitieråd i Högsta domstolen (1870–1879)[2]
Sveriges justitieminister (1879–1880)[2]
Justitieråd i Högsta domstolen (1880–1883)[2]
BarnKnut Almqvist (f. 1863)
FöräldrarSven Johan Almqvist
SläktingarJohan Magnus Almqvist (syskon)[1]
Utmärkelser
Kommendör med stjärna av Sankt Olavs orden (1858)
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1860)
Kungliga Serafimerorden (1882)
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Almqvist blev 1835 student i Uppsala, 1846 assessor i Svea hovrätt, 1848 revisionssekreterare, 1853 häradshövding i Öster- och Västerrekarne, Daga, Åkers och Selebo härads domsaga och utsågs 1854 till justitieombudsmannens suppleant. 1856 köpte han gården Algö i Överselö.

Almqvist var civilminister i Louis De Geers första ministär 1856–1860 och ledamot av första kammaren 1867–1869, där han var vice talman 1867. Den 2 november 1860 tog Almqvist plats som ledamot i Högsta domstolen, blev 1867 president i Svea hovrätt och 1868 juris doktor; 1870 åter ledamot av högsta domstolen. Han var justitieminister i Louis De Geers andra ministär 1879–1880.

Almqvist blev 1857 hedersledamot av Lantbruksakademien och 1882 serafimerriddare. Han blev kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 5 maj 1860, samt var kommendör av storkorset av Sankt Olavs Orden.[4]

Han var sedan 1851 gift med Sophie Antoinette Eugénie Björkman. Ludvig och Eugénie fick sex barn, två flickor och fyra pojkar. Hans dotter Carolina "Lina" Almqvist (1852-1930) gifte sig med den senare statsministern Erik Gustaf Boström. Den andra dottern Clara dog endast 10 månader gammal år 1854. Sonen Sven Almqvist (1855-1910) gifte sig med Anna Björkman (dotter till Axel Björkman och Marie Norlin), sonen Robert Magnus Almqvist blev 80 år (1857-1938) och avled i Herrnhut i Sachsen. Sonen Carl Ludvig Almqvist (1860-1920) var gift med Eva Häggström (1878-1962) och paret tog över gården Algö. Ludvig och Eugénie hade även sonen Knut Almqvist (1863-1937). Ludvig Theodor Almqvists bror Johan Magnus Almqvist var teolog och politiker, bland annat som riksdagsman för prästeståndet.

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Ludvig T Almqvist, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5712, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Ludvig T Almqvist, Svenskt biografiskt lexikon, kort författarnamn: N. Forssell, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5712, läs online, läst: 19 juni 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Ludvig T Almqvist, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5712.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges och Norges stats-kalender för år 1869, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Wetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1868 s. 525

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Politiska titlar
Företräddes av
Johan Fåhræus
 Sveriges civilminister
1856 – 1860
Efterträddes av
Gerhard Lagerstråle
Ny titel
 Första kammarens vice talman
1867
Efterträddes av
Olof Fåhræus
Företräddes av
Louis De Geer
 Sveriges justitieminister
1879 – 1880
Efterträddes av
Nils von Steyern
Juridiska titlar
Företräddes av
Gustaf Sparre
 President för Svea hovrätt
1867–1870
Efterträddes av
Louis De Geer